Konkurrerande syner på demokrati och desinformation i EU

Trots brett stöd för EU:s förordning om digitala tjänster (Digital Service Act) saknas en gemensam europeisk syn på hur desinformation hotar demokratin. Det visar en ny studie som analyserat debatter i Europaparlamentet.

Studien, som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Common Market Studies, visar hur EU-parlamentariker är oeniga både om vad problemet med desinformation är och hur det bör lösas.

– Vi ser att det finns en ytlig enighet om att desinformation är ett problem, men under ytan råder stor oenighet om vad det innebär och hur det ska hanteras, säger Sara Wissén, doktorand i statsvetenskap och medförfattare till studien.

Fyra konkurrerande synsätt

Forskarna har analyserat 334 uttalanden från EU-parlamentets plenumsdebatter om Digital Service Act (DSA) under perioden 2023–2025. I stället för en enhetlig linje identifierar de fyra olika demokratisyner som präglar debatten om desinformation:

• Deliberativ syn: Betonar vikten av gemensamma fakta och öppna samtal. Desinformation ses som ett hot eftersom den försvårar ett gemensamt, faktabaserat beslutsfattande.
• Klassiskt liberal syn: Reglering av desinformation riskerar att begränsa yttrandefriheten mer än vad desinformation skadar demokratin
• Pluralistisk syn: Algoritmdrivna plattformar förstärker vissa röster och skapar maktobalanser, där utsatta grupper missgynnas.
• Populistisk syn: Desinformationsreglering används av eliter för att tysta oppositionella röster.

De olika perspektiven påverkar vilka lösningar som förespråkas, från skärpt lagstiftning till krav på att helt avskaffa DSA.

– Synen på desinformation handlar i grunden om hur man ser på demokrati. Det är därför oenigheten blir så djupgående, säger Linus Wahlberg, doktorand i statsvetenskap och medförfattare till studien.

Fokus på intern oenighet i EU

Frågan om reglering av desinformation har ofta beskrivits som en yta för demokratiska värdekonflikter mellan EU och USA, särskilt i samband med att europeiska regleringar riktats mot amerikanska techbolag. Men studien visar att motsättningarna är betydande också inom EU.

– Den interna europeiska oenigheten kring spänningen mellan frihet och säkerhet har förbisetts. Vår studie visar att den är central för att förstå hur politiken formas, säger Sara Wissén.

Kan påverka EU:s roll globalt

Forskarna menar att resultaten har betydelse för alla som arbetar med digital reglering, från myndigheter till civilsamhälle och företag. En slutsats är att diskussionen inte främst handlar om vad som är sant eller falskt, utan om värderingar.

– Om man vill hitta hållbara lösningar måste man förstå de olika demokratisynerna som ligger bakom positionerna, säger Linus Wahlberg.

Oenigheten kan också få konsekvenser för EU:s roll internationellt.

– Om europaparlamentariker inte delar en grundläggande syn på demokrati kan det påverka EU:s förmåga att exportera enhetliga normer för digital styrning, och i förlängningen hur EU uppfattas som internationell aktör, fortsätter han.