Politisk fångenskap som strategi för avskräckning kan slå fel

Kinesiska myndigheter använder frihetsberövande av enskilda personer för att avskräcka andra från att utmana regimen. Men metoden är inte alltid effektiv och kan i vissa fall få motsatt effekt. Det visar ny forskning publicerad i European Journal of International Security.

I studien analyserar Karl Gustafsson, docent vid Försvarshögskolan och professor i internationella relationer vid Stockholms universitet, hur Kina använder frihetsberövande som ett politiskt verktyg. Fokus ligger på fall där utländska akademiker, förläggare och personer med koppling till civilsamhället har frihetsberövats efter att ha varit engagerade i verksamheter som kinesiska myndigheter uppfattar som politiskt känsliga.

Syftet är inte bara att straffa den enskilda individen, frihetsberövandet ska också fungera som en signal till andra om vilka handlingar som kan få allvarliga konsekvenser.

– Frihetsberövande kan användas för att avskräcka genom att skapa rädsla kring vad som är tillåtet och vad som kan hända om man går för långt, säger Karl Gustafsson.

Avskräckning riktad mot individer

Avskräckning har traditionellt studerats i ett militärt sammanhang, där stater hotar varandra för att förhindra angrepp. Karl Gustafssons studie visar att avskräckning också kan riktas mot individer och civila aktörer, även utanför ett militärt sammanhang. När en person frihetsberövas utan tydlig information om anklagelser, rättsprocess eller tidsram skapas en stark känsla av osäkerhet. Denna osäkerhet kan få andra att bli mer försiktiga i sitt arbete och undvika liknande engagemang.

– Det handlar inte bara om vad som händer den som frihetsberövas, utan om hur andra tolkar händelsen och anpassar sitt beteende, säger Karl Gustafsson.

Känslor avgör om avskräckningen fungerar

Ett centralt resultat i studien är att känslor spelar en större roll i avskräckning än vad tidigare forskning ofta har uppmärksammat. Rädsla är viktig, men inte den enda avgörande faktorn. Frihetsberövande kan också väcka känslor som skam, förödmjukelse och ilska. Dessa känslor kan leda till att den frihetsberövade, eller personer i omgivningen, försöker återta kontroll och handlingsutrymme snarare än att dra sig tillbaka.

– Avskräckning bygger ofta på antagandet att människor blir passiva av rädsla. Men i vissa fall kan starka känslor i stället skapa motstånd, säger Karl Gustafsson.

När strategin får motsatt effekt

Studien visar därmed att frihetsberövande som avskräckningsstrategi är svår att kontrollera. I stället för att tysta kritik kan den i vissa fall bidra till ökad uppmärksamhet, nya berättelser om motstånd och ett stärkt engagemang hos andra. Detta gör strategin mindre förutsägbar än traditionell militär avskräckning. Effekten beror inte bara på statens maktmedel, utan också på hur människor tolkar och känslomässigt reagerar på det som sker.

– Frihetsberövande kan fungera som avskräckning, men det är långt ifrån säkert att det alltid gör det, säger Karl Gustafsson.

Bidrag till säkerhetspolitisk forskning

Genom att analysera hur frihetsberövande används mot individer bidrar studien till en bredare förståelse av statlig maktutövning i dagens internationella system.

– Den visar hur gränserna mellan inrikespolitik, utrikespolitik och säkerhet blir alltmer otydliga, säger Karl Gustafsson.

Temanummer om politisk fångenskap

Artikeln är publicerad i ett specialnummer av tidskriften European Journal of International Security som undersöker fenomenet politisk fångenskap och dess betydelse för internationell säkerhetspolitik.

– Trots att frihetsberövanden, bortföranden och gisslandiplomati är återkommande inslag i världspolitiken har fenomenet som helhet fått begränsad akademisk uppmärksamhet, säger Karl Gustafsson, som redigerat temanumret tillsammans med Richard J. Samuels, professor i statsvetenskap vid Massachusetts Institute of Technology.

Bidragen i tidskriften visar hur politisk fångenskap inte enbart är ett instrumentellt maktmedel, utan ett fenomen som formas av och i sin tur formar känslor, identitet och säkerhetspolitik.

– Genom att sätta känslor i centrum bidrar numret till en fördjupad förståelse av hur fångenskapsdramer påverkar internationell politik, säger Karl Gustafsson.