Sök
  • Start
  • ”Unik miljö för forskning om genus, fred och säkerhet”
Annick WIbben sitter i en fåtölj i Anna Lindh-biblioteket.

”Unik miljö för forskning om genus, fred och säkerhet”

Den 9 januari 2019 installerades Annick Wibben som Försvarshögskolans första Anna Lindh-professor i genus, fred och säkerhet. Hennes ambition är att skapa en miljö för utbyte av idéer och kunskap om genusforskning.

– Jag hoppas kunna bidra med kunskap och vill bygga upp ett kluster av expertis där vi kan föra samtal om genus, fred och säkerhet, både med beslutsfattare men också med ideella organisationer och forskare från andra lärosäten.

Den aktiva forskningsmiljön i Sverige inom feministiska studier var en av anledningarna till att Annick Wibben sökte sig hit. Att Försvarshögskolan har nära band till Försvarsmakten och bland annat utbildar officerare var en annan anledning som vägde tungt.

– Försvarshögskolan är ju unik med en forskningsmiljö tillägnad genus, fred och säkerhet. Närheten till det militära ger dessutom möjligheter för intressant forskning, och det är något jag skulle vilja arbeta mer med framöver.

När vi talas vid i början av höstterminen har Annick Wibben har varit på plats vid Försvarshögskolan i drygt ett och ett halvt år. Innan covid- 19 pandemin gjorde sitt intåg hann hon dra igång en rad olika samarbeten och projekt.

– Just nu jobbar jag bland annat med ett forskningsprojekt om Sveriges feministiska utrikespolitik som jag i slutändan hoppas ska bli en bok.

Hon är intresserad av vilka bakgrundsfaktorer som ledde fram till att det blev möjligt för Sverige att föra en feministisk utrikespolitik och hur den har bemötts internationellt.

– Jag pratar med personer som varit engagerade i Sveriges arbete och läser också en hel del om hur dessa frågor lagts fram i FN. Jag vill sätta Sveriges feministiska utrikespolitik i ett större sammanhang av feministisk aktivism.

Utbyte av idéer

Inom ramen för Anna Lindh-professuren vill hon också bidra till att skapa kopplingar mellan den akademiska världen och den politiska sfären.

– Det här är något jag tror är möjligt i Sverige, och i synnerhet i Stockholm där vi har så nära förbindelser med myndigheter som till exempel Sida och Folke Bernadotteakademin. Det förs många samtal och det finns ett stort intresse.

Hon har även startat en intern arbetsgrupp vid Försvarshögskolan för utbyte av idéer och kunskap om genusforskning. Under hösten hoppas hon också kunna återuppta de föreläsningar och aktiviteter hon planerat in under våren, men som på grund av covid-19 pandemin fått ställas in.

Feministiska säkerhetsstudier

Annick Wibben har sin forskningsmässiga bakgrund inom feministiska säkerhetsstudier och har varit med och byggt upp fältet de senaste 20 åren.

– När jag påbörjade mina doktorandstudier fanns de här frågorna ännu inte på agendan. Många hade förutfattade meningar, som att kvinnor var mer fredliga och män mer aggressiva och så vidare, men få forskare hade börjat ställa frågor ur ett feministiskt perspektiv. Så det var det jag gjorde.

Hennes första bok – Feminist Security Studies: A Narrative Approach (Routledge 2011) – har fått stor betydelse för fältets utveckling.

– Feministiska säkerhetsstudier handlar just om att ställa frågor, till exempel om representation, ur ett feministiskt perspektiv, med utgångspunkten att genus präglar alla interaktioner i samhället.

Som exempel pekar hon på begreppet tortyr, där officiella konventioner baseras på uppfattningen att den som torteras är en man snarare än en kvinna.

– När en man torteras med sexuellt våld talar man om tortyr, medan det inte benämns som tortyr när en kvinna våldtas eller attackeras med sexuellt våld i krigstid. Vad som händer här är att uppfattningen om vem som är ett politiskt subjekt formas av genus. Tortyr blir ramen för att förstå sexuellt våld i konflikt mot män, men inte mot kvinnor.

I dag har feministiska säkerhetsstudier blivit ett etablerat tvärvetenskaplig forskningsfält. Det omfattar bland annat studier av fredsrörelser och återuppbyggnad efter krig och konflikter, som mer traditionellt ingår i fredsforskningen.

– Feministiska fredsstudier är en utveckling av det här fältet där man studerar liknande frågor som inom feministiska säkerhetsstudier, men med ett mer normativt synsätt. Här betonas vikten av att analysera kön - men också sexualitet, ras, klass och andra relationer - som maktstrukturer.

– En feministisk inställning till fredsforskning utmanar inte bara vad fred betyder utan också hur man undersöker den. Det finns väldigt mycket att jobba vidare med här!

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Anna Lindh-professor i genus fred och säkerhet.

Aktuell med: Forskningsprojektet “The Long Road to Feminist Foreign Policy”.

Har nyligen publicerat ett kapitel i en bok som introducerar ämnet feministiska fredsstudier: Feminist Peace Research i the Palgrave Encycopedia of Peace and Feminist Studies

Artikeln Unruly wives in the houshold: Towards feminist genealogies for peace research i den vetenskapliga tidskriften Cooperation and Conflict

När jag är ledig: Jag tycker om att vara ute i naturen.

Senast lästa bok: In the Wake: On Blackness and Being av Christina Sharpe.

Dold talang: Jag är instruktör i utförsåkning.

Jag diskuterar gärna: Nästan allting faktiskt, men framför allt frågor om feminism.

Min drivkraft som forskare: Nyfikenhet!

Dela:
Publicerad 2020-10-22 Uppdaterad 2020-12-16