Sök
  • Start
  • Han vill förstå krigföringens natur och karaktär
Porträtt av Jerker Widén utanför Försvarshögskolan.

Jerker Widén är professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Han vill förstå krigföringens natur och karaktär

Jerker Widén är professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hans forskning handlar framför allt om militärteori med fokus på sjömilitärt tänkande.
– Jag analyserar teorier som handlar om utnyttjandet av militära stridskrafter och försöker förstå krigföringens natur och karaktär.

Jerker Widén är verksam vid den marina sektionen inom ämnet krigsvetenskap och studerar framför allt vad som leder till framgång i sjökrigföring och marin strid.

– Jag tittar på olika fall för att försöka skapa teorier och mer generella principer. Jag studerar klassiska marina tänkare och analyserar hur relevanta de är i dag och hur de påverkat militärt tänkande.

Många menar att guldåldern inom sjömaktsteori sträcker sig från 1890-talet fram till första världskriget med tongivande tänkare som amerikanen Alfred Thayer Mahan och britten Julian Corbett.

– Jag har bland annat skrivit en bok om det sjömilitära tänkandet under den här perioden och särskilt Julian Corbetts militära och marina teorier. Det är något av min specialitet, säger Jerker Widén.

Marin diplomati och doktrinforskning

Hans forskning handlar också om marin diplomati och marina samarbeten.

– Jag undersöker bland annat vilka drivkrafter som ligger bakom marina samarbeten och hur marina stridskrafter används för att skicka politiska signaler på olika vis. När marina stridskrafter är ute på haven är de ju symboler för statens suveränitet och makt.

Han är också intresserad av forskningsfältet som handlar om militära doktriner.

– Doktriner används för att försöka styra organisationen så att man tänker och agerar på ett likartat sätt. De fungerar som redskap för att forma en effektiv och smidig organisation och har historiskt sett också använts för att förändra en försvarsmakt. Om man till exempel har misslyckats i krig och vill tänka nytt formulerar man ofta sina tankar om försvarsmaktens roll och hur den ska använda sina stridskrafter i en doktrin.

När det gäller marina doktriner studerar Jerker Widén bland annat vad som leder till framgång i sjökrigföring och sjöstrid och hur stater kan försvara sig effektivt mot kustinvasioner.

Vart kommer ditt intresse för militärteori ifrån?

– Jag har en bakgrund som statsvetare och historiker och har alltid varit fascinerad av krig och krigföring. När jag var yngre var jag till exempel väldigt påläst om andra världskriget och fick hålla lektioner om det på högstadiet. Krig är ju fasansfullt, men det är också ett stort mänskligt drama som det är lätt att bli intresserad av, även om man ser det destruktiva i det.

Jerker Widén har varit anställd vid Försvarshögskolan i 17 år och blev professor 2017. Ett av hans första uppdrag som nyanställd var att skriva en lärobok i militär teori.

– Då visste jag inte så mycket om vad ämnet handlade om, men tillsammans med kollegan Jan Ångström skrev vi den här boken på nio månader, och den har blivit den kanske mest lästa läroboken på Försvarshögskolan. Boken skrevs ursprungligen på svenska, men finns sedan 2015 på engelska och snart även på japanska.

Forskningen inom militärteori bedrivs framför allt genom olika former av textanalys.

– Jag värderar, analyserar och tolkar skrivna källor. Det kan vara material från militära organisationer eller historiska fall som vi använder för att testa och generera teorier.

Fokus ligger på idéer och begrepp och hur teorier kan skapa en djupare förståelse för olika fenomen. Utmaningarna inom fältet ligger bland annat i att vetenskapliga studier av krig och krigföring länge varit ett ganska eftersatt område.

– Att de främsta tänkarna inom området var aktiva för över 100 år är talande. Det var först efter andra världskriget som vetenskapligt skickliga personer började studera krig och krigföring på ett mer systematiskt sätt, vilket gör att fältet ligger lite efter jämfört med andra vetenskaper.

Vad kan det vetenskapliga synsättet tillföra?

– Det ger en vidare syn på fenomenet. När man är en del av en verksamhet är man ofta fången i sin egen kontext och det är svårt att få distans. En forskare kan kliva ur det här och titta på en vidare mängd empiri. Det kritiska tänkandet finns ju också nedärvt i det vetenskapliga synsättet, vilket är viktigt i en auktoritär och hierarkisk organisation som den militära.

Vad vill du åstadkomma framåt?

– Jag är väldigt inspirerad av rektors vision om att vi ska bli ett världsledande lärosäte och ha världens bästa officersutbildning, så jag lägger mycket tid på att driva på i olika processer för att vi ska sträva ditåt. Det är ju ett långsiktigt projekt, och även om vi gör allt rätt i dag kan det ta tio år att nå målet, och om vi gör många fel, kan det ta en generation. Men jag inser samtidigt att jag bara är en liten del i det här arbetet. Det handlar om att skapa förutsättningar för att de som kommer efter oss ska bli mycket skickligare än vi är i dag och och därigenom uppnå excellens. Här ser jag mig själv mer som en nyttig lagspelare än som en skyttekung som ska göra alla målen.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Professor i krigsvetenskap.

Aktuell med: Lärobok om militära arbetsmetoder, samt artiklar om strid och det militära doktrindilemmat.

När jag är ledig: Familjeliv, tränar fullkontaktskarate, läser goda böcker och tittar på film.

Senast lästa bok: Quitters never win av Michael Bisping samt Higher Loyalty av James Comey.

Dold talang: Jag är bra på bänkpress – tar betydligt mer än min kroppsvikt.

Jag diskuterar gärna: Världspolitik, olika träningsformer och hälsofrågor.

Min drivkraft som forskare: Att bli kunnigare och klokare. Världen, och människorna i den, är fascinerande.

Dela:
Publicerad 2020-11-11 Uppdaterad 2020-12-16