Sök

Sök
  • Start
  • Från minröjning till doktorandstudier
Portrait of Henrique Garbino.

Henrique Garbino, doctoral student in War Studies with a background in the Brazilian Armed Forces.

Från minröjning till doktorandstudier

Henrique Garbino forskar om hur icke-statliga väpnade grupper använder landminor och andra typer av sprängämnen. Med en bakgrund inom den brasilianska Försvarsmakten och med flera internationella uppdrag bakom sig, nu senast i Ukraina för Internationella Rödakorskommitténs räkning, hoppas han kunna överbrygga klyftan mellan teori och praktik inom fältet.
– Försvarshögskolan är en idealisk plats för att forska om dessa frågor där jag också kan dra nytta av mina tidigare erfarenheter, säger han.

Henrique Garbino har precis kommit tillbaka till Stockholm och sin tjänst som doktorand i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, efter att ha tillbringat sex veckor i Ukraina inom ramen för Internationella Rödakorskommitténs (ICRC) insats i landet.

– Jag jobbade som ammunitionsröjningsspecialist vid ICRC:s vapenkontaminationsenhet, som hanterar rester av landminor och sprängämnen som krigförande trupper lämnat efter sig, samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker, berättar han.

Minska skadorna efter kriget

Enhetens arbete handlar framför allt om att förebygga, skydda och assistera den lokala befolkningen och myndigheterna i arbetet med att minska skadorna från vapenkontamination efter kriget. Henrique Garbinos team var det första som återvände till östra Ukraina efter att kriget brutit ut den 24 februari.

– Vår huvuduppgift var att bedöma riskerna för vår personal och den civila befolkningen och ta fram hanteringsstrategier. Vi inhämtade också information om vilka vapentyper som använts i området, hur behoven av minröjning såg ut och hur det påverkade befolkningen. Vi bedömde även risker för eventuella kemiska föroreningar, till exempel om fabriker i området skulle bombas och resultera i utsläpp av giftiga kemikalier, och planera för evakueringar ifall det skulle inträffa.

En förstörd stridsvagn utanför Sumy, Ukraina.

ICRC:s vapenkontaminationsenhet bedömer en förstörd stridsvagn för att säkra civila transporter från Sumy i östra Ukraina. Foto: Henrique Garbino/med tillstånd av ICRC.

Planering och logistik

Han var baserad i Poltava men arbetade både i Charkiv och Sumy nära den östra gränsen mot Ryssland.

– Logistiken var komplicerad och resan till de östra delarna av landet från den rumänska gränsen dit vi först anlände tog tid. Vi hade en hel del utrustning med oss, som mindetektorer och personlig skyddsutrustning, och det var många vägspärrar och mycket trafik. I linje med ICRC:s riktlinjer behövde vi också informera båda sidor i förväg om våra rörelser eftersom vi arbetade i konfliktdrabbade områden.

Teamet jobbade bland annat med att försöka se till att vägarna var så säkra som möjligt för att människor skulle kunna evakueras, och samarbetade med det ukrainska Röda Korset och civilförsvaret för att öka den inhemska förmågan att hantera till exempel minröjning och rester efter sprängämnen. Eftersom stridigheter har pågått i Donbass-regionen i östra Ukraina sedan 2014 har landet byggt upp en relativt god kapacitet, men systemet är under hård press.

– En stor del av röjningsarbetet utförs av civilförsvaret, och det är också där vi ser att flest olyckor sker. Ofta vill människor snabbt tillbaka till sina hem när en stad är befriad, och väntar därför inte alltid på klartecken från myndigheterna. Så de som arbetar med röjning på plats tar stora risker och är under hård press. Här kan vi förhoppningsvis göra en insats genom att utbyta erfarenheter om säkerhetsprocedurer och bästa praxis.

Erfarenhet av internationellt arbete med fredsbevarade insatser

Henrique Garbino har en bakgrund som stridsingenjör (combat engineer officer) inom den brasilianska armén där han mellan 2006 och 2017 arbetat med bland annat hantering av sprängämnen, civil-militär samordning, gränskontroller och FN:s fredsbevarande insatser.

– Men jag ville egentligen aldrig göra en militär karriär. Jag var mer intresserad av att jobba med fredsbevarande insatser internationellt. För att kunna göra det insåg jag att jag behövde en masterexamen, så jag tog tjänstledigt och fick ett stipendium till ett masterprogram vid institutionen för freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet.

Under utbildningen gjorde han bland annat praktik i Tadjikistan, Ukraina, Nederländerna och Colombia, och arbetade med minröjning, civil-militärt samarbete och med nedrustning, demobilisering och återintegrering av tidigare kombattanter.

Innan han påbörjade doktorandutbildningen i krigsvetenskap våren 2021 arbetade han vid ICRC:s vapenkontaminationsenhet i östra Ukraina, som redan hade en pågående insats där med anledning av kriget i Donbass.

– En av anledningarna till att jag reste tillbaka till Ukraina i mars 2022 var att jag ville ställa upp för mitt team, som jag jobbat med tidigare. Jag kände mig ärligt talat inte helt bekväm med att åka och läget var ganska kaotisk på plats, men jag hoppas att jag kunnat bidra med mina tidigare erfarenheter från landet. Som forskare känns det också viktigt att behålla en fot i den praktiska verkligheten.

Forskning om landminor och andra typer av sprängämnen

Hans doktorandprojekt handlar om hur icke-statliga väpnade grupper använder sig av landminor och andra typen av sprängämnen.

– Det är ett område som intresserar mig där jag har nytta av mina tidigare erfarenheter, och Försvarshögskolan är en idealisk plats för att forska om dessa frågor.

Ett mål med forskningen är att bidra med kunskap om vad som motiverar framför allt icke-statliga väpnade grupper att följa internationell rätt och vara mer återhållsamma i väpnade konflikter.

– Om vi blir bättre på att förstå vad som motiverar dessa grupper kan vi skräddarsy strategier för hur vi ska närma oss och interagera med dem.

Josefin Svensson

I korthet

På Försvarshögskolan sedan: Januari 2021.

Aktuell med: Jag har en vetenskaplig artikel på gång i tidskriften Journal of Conventional Weapons Destruction som handlar om hantering av minor och återintegrering av tidigare kombattanter. Den är skriven i samarbete med Laurie Druelle (Humanity & Inclusion) och Eric Mellado Åhlin (EEAS/FBA) och väntas publiceras i maj.

När jag är ledig: Jag försöker tillbringa tid i naturen och ta en öl med vänner.

Senast lästa bok: “O livro das semelhanças”, av Ana Martins Marques.

Dold talang: Jag kan göra riktigt goda caipirinhas.

Jag diskuterar gärna: Musik, djurliv och roliga historier.

Min drivkraft som forskare: En stor del av det arbete vi gör ute på fältet är ostrukturerat och icke-teoretiskt, och mycket av forskningen ligger långt ifrån verkligheten. Jag vill bidra till att ändra på det.

Dela:
Publicerad 2022-05-11 Uppdaterad 2022-05-11