Är staden redo för alla när nästa kris slår till?

Vad händer när en stad drabbas av en pandemi, naturkatastrof eller annan samhällskris, och vilka riskerar att hamna utanför när samhället ställer om? Det är frågor som står i centrum för Sonar-Cities, ett europeiskt forskningsprojekt där Försvarshögskolan deltar tillsammans med elva partners.

Målet med Sonar-Cities-projektet är att bidra till mer motståndskraftiga europeiska städer genom att stärka beredskapen inför katastrofer och hälsokriser, med särskilt fokus på människor som befinner sig i olika former av utsatthet.

Från forskning om människor till forskning med människor

En central del av Sonar-Cities är samskapande, där forskarna tillsammans med personer med erfarenhet av utsatthet, aktörer inom krishantering och beslutsfattare utvecklar lösningar för framtidens krisberedskap. Målet är att ta fram ett verktyg som kan användas både före, under och efter en kris.

– Vi vill inte bara forska om människor som påverkas av kriser, utan också tillsammans med dem. Deras erfarenheter kan ge oss viktig kunskap om hur beredskapen kan bli mer inkluderande och bättre anpassad till de behov som finns i samhället, säger Lindy Newlove-Eriksson, ledande forskare för Sonar-Cities vid Försvarshögskolan.

Vad kan vi lära av tidigare kriser?

Sonar-Cities undersöker erfarenheter från tidigare katastrofer och hälsokriser i sex europeiska städer. Ett viktigt perspektiv är så kallad One Health, där människors hälsa förstås i relation till djur, miljö och samhälle.

Bakgrunden är att kriser inte drabbar alla på samma sätt. Personer med begränsad tillgång till information, vård, resurser eller socialt stöd kan löpa större risk att drabbas hårt. Samtidigt ställs stora krav på städers förmåga att kommunicera, fatta beslut och samordna insatser när en kris inträffar. Genom att förstå tidigare erfarenheter vill projektet identifiera vad som fungerat, vad som brustit och vad som behöver utvecklas för att framtidens beredskap ska bli mer inkluderande.

Från forskning till pilot

Just nu förbereder Sonar –Cities en pilot där det samskapande verktyget ska utvecklas och testas tillsammans med de grupper som projektet riktar sig till. Ambitionen är att stärka kriskommunikation, beslutsfattande och inkluderande beredskap för människor i utsatthet, aktörer inom krishantering och beslutfattare.

Projektet ska även resultera i publikationer och en interaktiv kunskapsplattform som gör forskningsresultat och verktyg tillgängliga för en bredare målgrupp. På sikt ska resultaten kunna ge stöd till myndigheter och andra aktörer i arbetet med att utveckla sin beredskap.

En europeisk forskningsmiljö

Sonar-Cities leds av Institut Pasteur i Frankrike och samlar totalt tolv organisationer från flera europeiska länder. Försvarshögskolan bidrar med samhällsvetenskaplig kompetens genom forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.

För Försvarshögskolan är projektet inte bara ett bidrag till forskningen om kriser och katastrofer, utan också en möjlighet att ingå i ett större europeiskt forskningssamarbete där frågor om säkerhet, beredskap, styrning och samhälle möts.

– Nästa kris går inte att förutsäga. Men hur vi förbereder oss för den går att påverka. Genom Sonar–Cities är ambitionen att göra det tillsammans med dem som ska leva, agera och fatta beslut när krisen väl är här, säger Lindy Newlove-Eriksson.