Hon utforskar sambanden mellan krig, krigföring, kunskap och samhälle

Hur formas vår förståelse av krig, och vad får den för praktiska konsekvenser? Det är en central fråga för Anna Danielsson, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan sedan den 1 oktober 2026. Hon forskar om hur kunskap om krig skapas och används, och om vad som händer när städer blir måltavlor likväl som platser för krigföring.

Kunskap om krig produceras på många håll i samhället. Universitet, försvarsmakter, politiska aktörer, tankesmedjor och medier bidrar alla till att forma bilden av vad krig är och hur en viss konflikt ska förstås. Anna Danielsson undersöker hur den kunskapen produceras och vilka konsekvenser den får. Det handlar bland annat om vilka som får gehör för sina kunskapspåståenden och vilka perspektiv som hamnar i skymundan. Det är frågor som också har betydelse för hur krig legitimeras och rättfärdigas.

– Kunskap om krig är från detta perspektiv inte något som enbart militära organisationer och akademin producerar, utan kunskap är ett bredare samhälleligt fenomen som involverar flera aktörer i samhället, säger hon.

Synen på staden påverkar krigföringen

Hennes andra huvudsakliga forskningsområde handlar om krig och krigföring i och mot städer. Här möts också hennes två forskningsintressen: hur militära organisationer förstår och producerar kunskap om städer påverkar hur de planerar och genomför urbana operationer.

Anna Danielsson har bland annat studerat den amerikanska militärens syn på staden från mitten av 1800-talet fram till i dag. Hon undersöker hur förståelsen av det urbana har förändrats över tid och vad det betyder för militära praktiker.

Intresset har också en personlig sida.

– Jag har länge haft en personlig dragning till just staden, till det urbana livet och den dynamik och puls som ofta och på olika och ibland kontrasterande sätt kännetecknar en stad.

Städer har länge varit nära förbundna med försvar och krigföring. Historiskt syns det exempelvis i stjärnfortens befästningar med stjärnformade murar och vallgravar. På senare tid har städer stått i centrum för många krig och konflikter, från 1990-talets Balkan till dagens Ukraina.

När våldet riktas mot själva staden

En annan del av forskningen handlar om urbicid. Begreppet beskriver militärt våld som syftar till att ”döda” en stad. Anna Danielsson undersöker vad det innebär för både den fysiska stadsmiljön och människorna som bor där.

För att förstå urbana krig behöver forskningen fånga fler perspektiv än de som kommer till uttryck i staters beskrivningar och i militära doktriner, menar hon.

– Vi måste studera hur människor upplever, praktiserar och skapar mening och kunskap i relation till urbana krig, med fokus både på de som tränar för och bedriver krig, och den urbana befolkning som lever med dess konsekvenser.

Längtade tillbaka till akademin

Under studietiden i Uppsala väcktes Anna Danielssons intresse för forskning genom uppsatsskrivandet. Efter magisterexamen arbetade hon bland annat på Utrikesdepartementet, men längtade tillbaka till akademin.

Hon antogs till forskarutbildningen i statsvetenskap i ett samarbete mellan Uppsala universitet och Södertörns högskola. År 2014 disputerade hon i Uppsala på en avhandling om ekonomisk informalitet och statsbyggande i krigsdrabbade länder, med fokus på Kosovo. Därefter följde en postdoktortjänst vid universitetet i Tübingen i Tyskland och bland annat två år som gästforskare i Aberystwyth i Wales, den senare finansierad av Vetenskapsrådet.

I januari 2019 började hon som biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Två år senare blev hon docent i ämnet.

– Jag lockades av idén om en mötesplats mellan akademin och den militära professionen, inte minst för att jag ofta bedriver forskning som studerar militära praktiker, militär kunskap och praktiskt handlande i olika kontexter.

Vill synliggöra banden mellan krig och samhälle

På längre sikt hoppas Anna Danielsson att hennes forskning ska fördjupa förståelsen för hur nära krig, städer och samhället i stort hänger samman. Hon vill utmana föreställningen om krig som något avskilt från det vanliga samhällslivet.

– Krig, krigföring och samhälle – i Sverige men också generellt – har på ett djupgående plan format varandra, både direkt och indirekt.

Med större insikt i de sambanden vill hon bidra till en bättre förståelse av vad krig är, hur det bedrivs och vilka effekter det får.