• Start
  • Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället

Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället

Forskare vid Försvarshögskolan har, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), skrivit rapporten Mellan salafism och salafistisk jihadism - påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället. Rapporten ger en unik kartläggning av salafistiska jihadistmiljön i Sverige och dess påverkansmetoder.

– Vi ser att de salafist-jihadistiska miljöerna utvecklas i det dolda på flera platser i svenska städer. Vår studie ger en unik översikt över hur dessa miljöer ser ut och hur de har utvecklats över tid. Samtidigt växer dig salafismen starkare i vissa svenska utanförskapsområden som exempelvis i nordöstra Göteborg. Salafistisk påverkan i dessa områden riktar sig främst till andra muslimer, särskilt kvinnor och ungdomar. Vi bedömer att det är salafistisk propaganda som har bidragit till att flera svenskar rest till Syrien för att ansluta sig till jihadistiska rörelser, säger Magnus Ranstorp.

Rapporten undersöker bland annat hur lokala myndighetsföreträdare upplever salafistisk och salafist-jihadistisk påverkan i svenska städer som Halmstad, Stockholm, Göteborg, Borås och Västerås. Forskarna började med att studera de riktigt hårdföra våldsbejakande miljöerna och därefter deras sociala kontakter. I projektet har man intervjuat ett 70-tal myndighetsföreträdare från polis, socialtjänst och kommun men också företrädare från civilsamhället och journalister. Myndighetsprotokoll och salafistisk närvaro i sociala medier hör också till källorna.

– Vissa salafistiska grupperingar använder sociala medier, föreläsningar med predikanter och samarbeten med organisationer utomlands för att sprida sina budskap. Många av de vi talat med i studien har uttryckt oro för exempelvis koranskolor med wahhabistisk inriktning och antidemokratiska normer, bland annat i Göteborg, säger Magnus Ranstorp.

Salafism och salafistisk-jihadism är ett förhållandevis nytt forskningsområde och det finns ganska lite studier om de salafist-jihadistiska miljöerna i en svensk kontext. Framförallt är det forskning om kopplingar mellan salafism och salafistisk-jihadism som saknas.

– Kunskapsluckorna är stora och vår rapport syftar till att bredda förståelsen för budskap och påverkansmetoder inom de här miljöerna. Men mer tvärvetenskapliga forskningssatsningar behövs på flera områden, säger Magnus Ranstorp, som exempelvis:

  • salafism i samhället, dess påverkan och vikten av att skilja på islam som trosutövning, islamism som politisk ideologi och salafism i olika former
  • utländsk finansiering av svenska koranskolor, moskéer och religiösa föreningar
  • koranskolornas roll, huruvida antidemokratiska normer och värderingar lärs ut och påverkar barn och ungdomar
  • religiös informationspåverkans inflytande på hederskultur.

Rapporten är författad av Magnus Ranstorp, Filip Ahlin, Peder Hyllengren och Magnus Normark på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan.

Publicerad 2018-06-28 Uppdaterad 2019-04-05