• Start
  • Salafistisk extremism på dagordningen

Journalisten Sofie Löwenmark och Magnus Ranstorp i samspråk.

Salafistisk extremism på dagordningen

I juni presenterades den uppmärksammade rapporten Mellan salafism och islamistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhälletPDF som Försvarshögskolan tagit fram på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I veckan samlades nyckelaktörer på Försvarshögskolan för att samtala om hur forskningsresultaten ska omsättas i konkreta motåtgärder mot salafistisk extremism.

Rapporten är en kartläggning av den växande salafistiska miljön i Sverige och den makt den har att påverka det svenska samhället.

Resultaten visar på starka kopplingar mellan centrala salafistiska aktörer i Sverige och salafist-jihadistiska miljöer och att den informationspåverkan som nätverken ligger bakom aktivt kan bidra till intolerans, hatbudskap riktade mot ickesalafistiska grupper och främjar isolationistiska och antidemokratiska tendenser. Dessutom framgår att det finns brister i kontrollen av insamlingar och ekonomiska föreningar som kan utnyttjas av salafistiska extremister för att finansiera sin verksamhet.

Men frågan är hur politiker och andra beslutsfattare ska kunna använda kunskaperna från rapporten för att skapa konkreta motåtgärder.

För att bidra till utbyte av kunskap och idéer bjöd Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan in politiker, journalister och forskare till ett samtal om rapporten och hur de extrema salafistiska miljöerna kan motverkas. Även representanter från polis och socialtjänst fanns på plats och bidrog med vardagsnära perspektiv från utsatta områden i storstäderna.

Magnus Ranstorp, en av författarna till rapporten, deltog i samtalet.

Vad är det viktigaste som kom fram?

— Det viktigaste som kom fram var konkreta förslag till lösningar för att stärka kunskap och dialog kring salafism och salafistisk jihadism, samt hur samhället motverkar en växande polarisering. Till exempel är många salafistiska aktörer engagerade i friskolesektorn och de expanderar ofta sin verksamhet trots upprepade brister vad avser könssegregerad undervisning och konfessionella inslag. Därför är det viktigt att Skolinspektionen skärper sina rutiner och inspektioner. Det är viktigt att det finns fortsatt diskussion kring dessa frågor för att hjälpa samhället till konkreta lösningar. Nästa steg är att riksdag och kommunala politiker sätter sig in i frågorna om salafism och påverkan på det demokratiska samhället.

Finns det behov av ytterligare forskning på det här området?

— Utöver MSB-finansierade rapporter om islamistisk påverkan är kunskapsläget bristfälligt. Det behövs en större tvärvetenskaplig ansats om ämnet vilket kräver omfattande forskningsfinansiering. Det är positivt att MSB vågar ta sig an problematiken, men det krävs också att Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer utlyser program eller projekt för att skapa en kritisk forskningsmassa.

Läs mer

Viktig rapport om salafistiska grupperingar i Sverige släppt

Dela:
Publicerad 2018-08-15 Uppdaterad 2018-08-15