• Start
  • Ny upplaga av Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige

Ny upplaga av Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige

2019 års upplaga av rapporten Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige är publicerad. Fokus i år ligger på beskrivningarna av hotbilden, gråzonsproblematik och informationspåverkan. Även kapitlen som tar upp det historiska och nutida totalförsvaret är uppdaterade.

Grundbok för totalförsvaret

Försvarshögskolan har sedan 2007 gett ut rapporten Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige. Från och med 2018 ansvarar Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet för att göra en årlig uppdatering. 

Rapporten används som kurslitteratur på Försvarshögskolans statsvetenskapliga kurser och undervisningsmaterial i uppdragsutbildningar. Den fungerar även som grundbok för handläggare och tjänstemän som arbetar i totalförsvars- och krisberedskapssystemet.

Två delar

Rapporten består av två delar:

  1. Svensk krisberedskap och totalförsvar 1901-2018
    Historisk överblick av hur totalförsvaret och krisberedskapen utvecklats från tidigt 1900-tal och fram till idag,
  2. Det som hotar och det som ska skydda - svensk krisberedskap och nya totalförsvaret
    Översiktlig beskrivning av de rättsliga, administrativa och organisatoriska förutsättningarna på lokal, regional och nationell nivå.

Som bilagor finns beskrivningar om de rättsliga förutsättningarna för totalförsvar och krisberedskap, Sveriges politiska och administrativa system samt ett urval av de myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskap.

Historiska inslag åter aktuella

Rapporten är skriven av ett stort antal experter som både har agerat i och forskat om den långa resan från totalförsvar via krisberedskap till den verklighet vi står inför idag. Emmelie Andersson, analytiker, är redaktör för rapporten:

— I den nya versionen har vi satsat på ett mer pedagogiskt upplägg där läsaren ska få en förståelse för hur omvärldsutvecklingen och samhällsutvecklingen har påverkat både krisberedskapen och totalförsvaret. Kapitlet om det gamla totalförsvaret har breddats och där har vi valt nedslag i historien med omsorg då det är saker som återigen kan vara aktuellt i det nya totalförsvaret. Sedan har Försvarsmaktens utveckling och uppdrag fått mer plats. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram Försvarsmaktens historik och det ger en fin balans mellan den civila och militära sidan. Vi har också utökat beskrivningen av krisberedskapssystemet och lagt till information om privata aktörers roll i krisberedskapen samt EU. 

 

Publicerad 2019-02-04 Uppdaterad 2019-02-05