Sök
  • Start
  • Forskning om samverkan i coronakrisen

Forskning om samverkan i coronakrisen

När docent Erik Hedlund fick forskningsmedel för att studera samverkan inom ramen för totalförsvaret var planen att han och forskningsassistenten Camilla Lönngren skulle observera samverkansövningar för Försvarsmakten och civila myndigheter. Men sen kom coronakrisen. Övningarna ställdes in och ersattes med skarp verksamhet i det rekordsnabba bygget av ett fältsjukhus i Älvsjö. Det skulle snabbt visa sig vara ett mycket bättre studieobjekt.

På bara några veckor ska Region Stockholm, fastighetsföretaget Locum och Försvarsmakten genom Mellersta militärregionen och Försvarsmedicincentrum färdigställa ett sjukhus som på sikt ska kunna ta emot lika många patienter som Karolinska universitetssjukhuset. För de ansvariga aktörerna är det en utmaning i samverkan och planering med få motsvarigheter. Och för ett forskningsprojekt som syftar till att se hur aktörsgemensam samverkan inom totalförsvaret kan förbättras är det svårt att föreställa sig ett bättre tillfälle för att samla underlag.

— Jag kände direkt att jag inte kunde sitta och vänta på att det här skulle gå över med tanke på syftet med vårt forskningsprojekt. Här finns skarp verksamhet, det gällde att försöka komma in i det så fort som möjligt, berättar Erik Hedlund, som är docent vid Försvarshögskolans ledarskapsavdelning.

Anders Eriksson, intensivvårdsläkare, Anders Gidrup, Locum, övlt Lars Rask, Mellersta militärregionen, Erik Hedlund, docent och Camilla Lönngren, forskningsassistent.

Efter kontakt med Lars Rask på Mellersta militärregionen fick forskarna möjlighet att på plats studera samverkan mellan aktörerna genom att observera deras stabsmöten. Skillnaden mellan övningar och skarp verksamhet menar Erik Hedlund är tydlig:

— Det är just att det är skarpt som är den stora skillnaden. Nu måste det hända något på riktigt. Det finns en uppgift som måste lösas, det finns inget val. I övning och utbildning kan man antingen lära sig något eller inte, mycket eller lite. Här måste alla leverera, för det måste bli klart.

Fokus på observation och att knyta kontakter

Forskarnas fokus under byggandet är att observera och knyta kontakter inför en större datainhämtning via intervjuer och enkäter när sjukhuset är färdigt. För Erik Hedlund, som har lång erfarenhet av att studera militära stabsarbetsövningar, är observationsdelen av studien central.

— Det ger en kontextkännedom som är jätteviktig. Nu när jag varit här har jag kunnat se att det varit vissa problem gällande sätten att jobba med stabsarbete och planering, som till viss del kan störa samverkan. Om jag inte varit här hade jag ju inte vetat vad jag skulle fråga om sen.

Rutin och tydlig planering framgångsfaktorer

Forskningsprojektet ska pågå till 2021. Men redan här och nu har Erik Hedlund gjort flera iakttagelser som så småningom kan mynna ut i viktiga lärdomar från coronakrisen. Ett exempel är vikten av att alla aktörer arbetar utifrån en gemensam planeringsmodell för stabsarbetet, något som är väletablerat inom försvaret men inte lika självklart hos civila aktörer.

— Alla har inte vana vid stabsarbete och stabsplaneringsmodeller. Men när man ska göra saker på riktigt, då blir det viktigt att ha en modell som funkar. Vilken man väljer är inte så noga, bara man har någon slags gemensam modell. Det ger en struktur och trygghet. Rutiner är jätteviktigt i de här sammanhangen när allting hänger i luften.

Något som också kan vara en viktig tankeställare i utvecklingen av totalförsvaret är hur snabbt det kan gå att göra något när det verkligen krävs. Erik Hedlund citerar en logistikchef som berättade att sjukhusets gasinstallation i normala fall skulle kräva en beslutsprocess på upp till sex månader. I Älvsjö stod den klar efter fyra dagar.

— Det visar att saker kan gå enklare och att det finns en alldeles för trög administrativ apparat runt flera saker. Det hoppas jag blir en lärdom från coronakrisen, att man ibland måste hitta mer effektiva sätt.

Ledarskapet centralt

Än så länge är det ovisst hur coronakrisen kommer utveckla sig och hur stort tryck det kommer bli på nya fältsjukhuset. Men när det är klart för att ta emot sina första patienter kommer man kunna se tillbaka på en helt unik samverkansinsats. Erik Hedlund menar att ledarskapet har varit helt avgörande, och lyfter särskilt de inblandade officerarna:

— Det är inte många här som har någon erfarenhet liknande det här, så de måste lära sig under gång. Då är det väldigt bra att ha erfarna chefer som kan leda stabernas arbete. Här har den civile stabschefen Anders Gidrup från Locum med officersbakgrund och militärregionens operativa chef Lars Rask visat att militärt ledarskap håller mycket hög klass. Rutin, kunskap och erfaret ledarskap är väldigt värdefullt i sådana här insatser.

Dela:
Publicerad 2020-03-31 Uppdaterad 2020-04-02