Sök
  • Start
  • Barns sårbarhet i klimatkrisen
Demonstranter bakifrån.

Barns sårbarhet i klimatkrisen

I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Current Sociology undersöker Arita Holmberg och Aida Alvinius barns sårbarhet i relation till klimatkrisen. Artikeln är en del av ett större arbete med fokus på hur barns förhåller sig till klimat och säkerhet.

– När Greta Thunberg började med sin aktivism blev vi inspirerade och berörda av frågan och tänkte att vi måste göra något av det här, säger Arita Holmberg, universitetslektor vid Försvarshögskolan, som författat artikeln tillsammans med Aida Alvinius, även hon universitetslektor vid Försvarshögskolan.

Genom att analysera barns sårbarhet utifrån begreppet prekariat – som används för att beskriva en grupp i samhället som lever i ett tillstånd utan förutsägbarhet och säkerhet – vill artikelförfattarna teoretisera och förstå barns utsatthet i klimatkrisen.

Studien är en teoretisk analys som utvecklar resonemanget kring begreppet klimatprekariat i relation till tidigare forskning. Ett par citat av Greta Thunberg används för att illustrera hur barn kan tänkas resonera kring klimat, säkerhet och sårbarhet.

– Vi menar att barns klimataktivism bättre kan förstås utifrån begreppet klimatprekariat, säger Arita Holmberg.

Säkerhet, tid och identitet

Det finns tre delar i begreppet prekariat som i artikeln översätts till barns situation. Det handlar om säkerhet, tid och identitet. I det generella prekariatsbegreppet handlar säkerhet om social säkerhet och trygghet.

– För barns del i relation till klimatet har tidigare litteratur tittat mycket på hur man kan tänka kring framtida generationers säkerhet. Vi menar att klimatkrisen innebär att barn redan i dag har anledning att uppleva sin säkerhet som hotad, säger Arita Holmberg.

När det gäller tid belyser det generella begreppet bristen på resurser eller möjligheter att planera för framtiden när man varje dag kämpar för att få mat på bordet. För barn uppstår här en annan situation.

– I förhållande till tid lider barn av den potentiella förlusten av en hållbar framtid, vilket stimulerar behovet av brådskande handling och konstant medvetenhet i nuet, säger Arita Holmberg.

Den sista komponenten handlar om identitet. Här betonar det generella begreppet att marginaliserade grupper känner sig utanför och osynliga.

– För barn uppstår identitetskonflikten i relation till vuxna och politiska ledare som inte agerar i klimatkrisen. Världsledarnas passivitet skapar en osäkerhet om vem som ska hållas ansvarig för att vidta åtgärder för att garantera barn en framtid som klimatförändringen riskerar att beröva dem, säger Aida Alvinius.

Arita Holmberg menar att konceptet kan användas för att förklara barns aktivism och för att motivera kollektiv handling i förhållande till klimatkrisen.

– Det här är ett område som inte är särskilt väl undersökt. Tidigare litteratur tenderar att behandla klimatförändringarna på ett abstrakt sätt som gör dagens barn osynliga. Vi vill bidra till en mer omfattande teoretisk förståelse och hoppas att vår forskning ska belysa barns oro, engagemang och allvaret i det. Barns bekymmer i förhållande till klimatkrisen stimulerar deras motstånd mot dessa sårbarheter, säger hon.

Josefin Svensson

Dela:
Publicerad 2021-01-04 Uppdaterad 2021-01-04