Narcissismteori bidrar till förståelsen av stormakter

Kan stormaktspolitik förstås med hjälp av idéer hämtade från forskning om narcissism och narrativ psykologi? Det menar Linus Hagström, som i en vetenskaplig artikel definierar fyra narrativa former – skam, stolthet, förnekelse och förödmjukelse – utifrån vilka stormakters motstridiga uppfattningar om sin egen svaghet och storhet kan beskrivas.
– Dessa begrepp spelar en central roll i konstruktionen av stormaktidentiteter och för att forma stormakters beteenden, säger han.

Idén till artikeln ”Great Power Narcissism and Ontological (In)Security: The Narrative Mediation of Greatness and Weakness in International Politics”, som nyligen publicerats i tidskriften International Studies Quarterly, väcktes för nära tio år sedan när Linus Hagström skrev en text om en incident i Östkinesiska havet.

– Det var ett kinesiskt fiskefartyg som kolliderade med två japanska kustbevakningsfartyg. Händelsen beskrevs på en rad olika sätt, men i Japan tolkandes den nästan entydigt som att landet var svagt, att det hade ”förlorat” och var på nedgång. I en artikel jag skrev om den här händelsen argumenterade jag för en nästan motsatt tolkning av incidenten, men när jag presenterade min analys för forskare i Japan var det ingen som ville höra talas om det; de var totalt ointresserade. Då började jag fundera på vad det är som gör att stater och till och med stormakter beskrivs som svaga av personer i det egna landet, säger Linus Hagström, som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Storhet och svaghet växelverkar

Han förbryllades alltså över varför en stormakt som Japan så samfällt framställdes som svag, trots att den inte nödvändigtvis var det. När han senare tittade på andra stormakter, som Kina, USA och Ryssland, blev det tydligt att även de förvånansvärt ofta framställdes som svaga inom det egna landet.

– Att stormakter talar om sig själva som omväxlande starka och svaga indikerar att deras narrativ om sig själva inte är fullt så stabila och konsekventa som forskningen tidigare har antagit. Men vad händer om en stormakt, som ofta framställer sig själv som stor, stark och mäktig, plötsligt talar om sig själv som svag? Hur kan landet då behålla sin identitet som stormakt? Tidigare forskning har utgått från att stater inte bara strävar efter fysisk säkerhet, utan också efter ”ontologisk säkerhet”, det vill säga en säkerhet i identiteten.

Linus Hagström såg även ett mönster i hur stormakternas berättelser om storhet och svaghet stod i relation varandra. Med utgångspunkt i forskning om narrativ psykologi och narcissism definierade han fyra narrativa former – skam, stolthet, förnekelse och förödmjukelse – utifrån vilka stormakters till synes motstridiga föreställningar om svaghet och storhet kan beskrivas.

– Jag upptäckte att narcissismteori kan säga ganska mycket om de här narrativa formerna, vilka för övrigt legitimerar och möjliggör handlingar som forskare inom internationella relationer brukar intressera sig för. Känslan av förödmjukelse är särskilt intressant. När narrativ som uttrycker förödmjukelse är vanliga inom en självidentifierad stormakt följs dessa ofta av aktioner som vill motbevisa den upplevda svagheten, till exempel aggression, säger Linus Hagström.

I artikeln använder han politiska tal av amerikanska och kinesiska ledare under perioden 2006-2020 för att illustrera hur länderna konstruerar sina narrativ kring frågor om svaghet och storhet.

Ny alternativ teori

Linus Hagström ser studien som ett embryo till en alternativ teori om hur internationell politik och stormaktspolitik kan förstås, men betonar att mycket forskning återstår för att teorin ska bli fullt användbar.

– Jag är medveten om att det är en rätt ambitiös ansats, men vad jag vet så har ingen skrivit om det här tidigare. Visst finns det andra som sysslar med ontologisk säkerhet, men tillämpningen på stormakter och hur jag använder narcissism är i sammanhanget helt nytt.

Inför framtiden hoppas Linus Hagström att teorin ska kunna användas för att analysera stora mängder data, till exempel med hjälp av storskalig datautvinning.

– Genom att fokusera på hur känslor av storhet och svaghet förhandlas i narrativ som rör skam, stolthet, förnekelse och förödmjukelse, skulle man kanske till och med kunna förebåda aggression och konflikter.

Josefin Svensson