Sök
  • Start
  • Svenska extremistmiljöers transnationella kopplingar beskrivs i ny rapport
Närbild på hand som håller i en smart mobil mot en mörk bakgrund.

De fall som beskrivs i rapporten visar att den digitala aspekten får allt större betydelse. – De transnationella nätverkens räckvidd blir större samt mer lättillgängliga, vilket skapar ytterligare möjligheter att etablera än fler kontakter, säger Filip Ahlin. Foto: Gilles Lambert/ Unsplash.

Svenska extremistmiljöers transnationella kopplingar beskrivs i ny rapport

Den nya kunskapsöversikten Gränslös extremism – en studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer lyfter de internationella kontakternas roll inom de tre svenska extremistmiljöerna – den radikalislamistiska, den radikalnationalistiska och den autonoma miljön.

Studiens övergripande syfte är att belysa och beskriva de svenska extremistmiljöernas ideologiska, operationella och finansiella kopplingar till utländska statliga samt icke-statliga aktörer.

– Rapporten belyser ett tidigare outforskat område i ett svenskt sammanhang och tar ett helhetsgrepp på de svenska extremistmiljöernas transnationella kopplingar, säger docent Magnus Ranstorp, som tillsammans med Filip Ahlin, Linda Ahlerup och Magnus Normark är författare till rapporten.

Studien analyserar även hur dessa transnationella kopplingar påverkar respektive extremistmiljö samt övergripande trender och mönster inom, respektive mellan, de olika miljöerna.

Utifrån öppet tillgänglig empiri pekar rapporten på ett antal fall som belyser de förbindelser som finns mellan de svenska extremistmiljöerna och utländska statliga och icke-statliga aktörer.

– Vi lyfter fram ett tjugotal fall som illustrerar hur dessa kopplingar kan ta sig i uttryck, och pekar på ett antal aspekter som tidigare inte har uppmärksammats, säger Magnus Ranstorp.

De fall som beskrivs visar att de transnationella kopplingarna både är fysiska och digitala, där den digitala aspekten tycks få allt större betydelse inom samtliga tre miljöer.

– Det innebär att de transnationella nätverkens räckvidd blir större samt mer lättillgängliga, vilket skapar ytterligare möjligheter att etablera än fler kontakter. De digitala verktygen har dels en instrumentell funktion och dels en socialiserande funktion, säger Filip Ahlin, analytiker vid Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier (CATS).

Men även de fysiska internationella kopplingarna har betydelse. Olika former av fysiska interaktioner tycks fortfarande utgöra en viktig aspekt inom samtliga miljöer, men kombineras ofta med en digital dimension.

Trender inom de olika miljöerna

Utifrån de fall som har studerats har ett antal mönster och trender utkristalliserats inom respektive extremistmiljö. Till skillnad från de två övriga extremistmiljöerna är den radikalislamistiska miljön i grunden en transnationell miljö.

– Direktkommunikation med terrorgrupper, resande för att ansluta sig till terrorgrupper utomlands samt attentatsplanering i samverkan med utländska aktörer tycks vara mer förekommande i den här miljön jämfört med de två övriga. Det är sannolikt en följd av de existerande dominerande aktörerna inom den internationella radikalislamistiska miljön, som exempelvis IS och al-Qaida, vilka saknar motsvarighet inom de två övriga miljöerna. Därtill förefaller transnationella finansiella kopplingar vara mer förekommande inom den radikalislamistiska miljön, vilket återigen understryker miljöns internationella prägel, säger Magnus Ranstorp.

Den radikalnationalistiska miljön har en mer tydlig nationell dimension, även om de internationella kopplingarna är påtagliga. Utbytet har ökat i takt med globaliseringen, där den digitala utvecklingen har spelat en central roll.

– Detta är särskilt tydligt inom den flora av digitala gemenskaper och nätverk som finns inom ramen för den radikalnationalistiska miljön, säger Filip Ahlin.

Även inom den svenska autonoma miljön har det historiskt sett funnits flera internationella kopplingar, främst till andra europeiska likasinnade aktörer. De senaste åren har uppkomsten av nya samarbeten ökat, där det nordiska nätverket ARNA är ett av de tydligaste exemplen.

– Trots att den svenska autonoma miljön innefattar flera olika aktörer som var och en fokuserar på särskilda sakfrågor binds de ändå samman av ett övergripande ideologiskt ramverk - en trend som även återspeglas i miljöns transnationella relationer, säger Linda Ahlerup, forskningsassistent vid CATS.

Förmågehöjande och varumärkesbyggande

De svenska extremistmiljöernas transnationella kopplingar riskerar att verka förmågehöjande för respektive miljö i samtliga avseenden, och bidrar till ett långsiktigt hot mot Sverige.

– Studien visar på att de transnationella kopplingarnas betydelse för de svenska extremistmiljöerna inte nog kan understrykas. Diskussioner kring stävjandet av våldsbejakande extremism samt utformningen av motåtgärder måste i högre grad ta denna dimension i beaktande. Vi lyfter bland annat att svenska myndigheter har ytterst begränsad insyn i finansiella flöden och hur dessa bland annat påverkar radikalislamistiska miljöer inom och utanför Sverige. Bristerna omfattar allt från insyn avseende verkliga företrädare för registrerade organisationer till kvalitativ tillsyn för att granska redovisande underlag. Insyn behöver förstärkas samt kompletteras med en tydlig nationell funktion för att bedöma hur det påverkar säkerhetsutvecklingen, säger Magnus Ranstorp.

Dela:
Publicerad 2021-09-06 Uppdaterad 2021-09-29