Sök

Sök
  • Start
  • De som inte får utrymme i debatten söker ofta alternativa sätt att göra sina röster hörda
Porträtt av Akinbode Fasakin.

Akinbode Fasakin disputerade den 28 januari 2022 med avhandlingen "Subaltern Securitization - the Use of Protest and Violence in Postcolonial Nigeria".

De som inte får utrymme i debatten söker ofta alternativa sätt att göra sina röster hörda

Akinbode Fasakins avhandling undersöker säkerhetsfrågor i Afrika med fokus på Nigeria. Han tar avstamp i det teoretiska ramverket som kallas säkerhetisering för att analysera hur medborgare i Nigeria kan lyfta upp frågor som påverkar deras säkerhet på den politiska agendan.

– Inom det här fältet finns en växande oro för att vanliga människor har svårt att bidra till diskussioner om säkerhet, både på nationell och internationell nivå. Men det finns alternativa sätt för människor att göra sina röster hörda när de inte blir lyssnade på, till exempel genom protester eller våldshandlingar, säger Akinbode Fasakin, doktorand i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Protester och våldshandlingar analyseras

Säkerhetiseringsteori (securitization theory) inom internationella relationer beskriver den process där aktörer omvandlar olika politiska frågor till säkerhetsfrågor. I avhandlingen, som bygger på analyser av texter och intervjuer, beskriver Akinbode Fasakin två fall där människor i Nigeria lyckats lyfta säkerhetsfrågor till nationell och internationell nivå.

– Ett sätt är att delta i protester och demonstrationer. Jag visar exempel på hur människor använt sig av protester för att tvinga regeringen att inse hur avskaffandet av subventioner på bränsle blivit ett säkerhetsproblem för dem.

När subventionerna togs bort i januari 2012 uppfattades det som ett hot mot människors säkerhet. För en stor del av befolkningen är bränsle nödvändigt för att de ska kunna genomföra sina dagliga aktiviteter och bränslepriset påverkar även priset på andra produkter.

– Folk gick ut på gatorna och protesterade för att få tillbaka subventionerna så att deras relativa trygghet kunde återupprättas, säger Akinbode Fasakin.

Det andra fallet gäller Boko Haram, en rebellgrupp som har sitt säte i nordöstra Nigeria.

– Boko Haram tog till våld som ett instrument för säkerhetisering när tal inte fungerade. Enligt filosofen Franz Fanons idéer om post-kolonialt våld kan det ses om ett sätt att bedriva politisk kommunikation där det förekommer övergrepp och kränkningar av marginaliserade grupper, säger han.

Akinbode Fasakin har sett en förändring i den nigerianska regeringens reaktioner angående de båda fallen. När det gäller bränslesubventionerna tvingades regeringen backa och återinföra subventionerna och för Boko Haram övervägdes en amnesti. Regeringen tittade även på åtgärder som skulle kunna minska marginaliseringen av gruppen.

– Det betyder inte att de tar itu med problemen fullt ut, men regeringen reagerar och det ger intrycket att frågorna har fått ett visst mått av prioritet. Det pekar på att det är möjligt för vanliga människor att lyfta säkerhetsfrågor till en nationell nivå.

Belyser konkreta problem

Varför valde du det här ämnet för din doktorsavhandling?
– Det finns framför allt två skäl till det. Det första är den lucka som finns inom säkerhetiseringsteori när det gäller hur man ser på vanliga människors förmåga att få upp säkerhetsfrågor på agendan. Man har inte ägnat det så stor uppmärksamhet och många befintliga studier drar slutsatsen att det inte går.

– Det andra skälet är att det här belyser konkreta problem. Det finns många säkerhetsproblem i utvecklingsländer som inte uppmärksammas, varken av staten eller det internationella samfundet. Detta behöver ett seriöst fokus och forskare bör kunna ge rekommendationer om hur man ska agera, till exempel när det gäller Boko Haram-krisen.

Den huvudsakliga reaktionen hittills från regeringen i Nigeria angående Boko Haram har varit att konfrontera gruppen med ännu mer våld, vilket enligt forskningen kan leda till att konflikten förlängs och förlusten av människoliv ökar, menar Akinbode Fasakin.

– Om man förstår att det finns ett socioekonomiskt sammanhang kring en sådan grupp kommer man att hantera situationen på ett annat sätt. Frågan om statens agerande och ansvar, som relaterar till de två fallen i min studie, kan även lyftas. Jag tror att kunskapen om hur människor kan få upp säkerhetsfrågor på agendan kan bidra till att se på detta med nya ögon.

Josefin Svensson

Publikation

Akinbode Fasakin (2022): Subaltern Securitization - the Use of Protest and Violence in Postcolonial Nigeria.

Akinbode Fasakin är doktorand i statsvetenskap vid institutionen för statsvetenskap och juridik, Försvarshögskolan. Han disputerade vid institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet, den 28 januari 2022.

Kunde inte hitta någon användare med e-postadressen akinbode.fasakin@fhs.se .
Dela:
Publicerad 2022-01-31 Uppdaterad 2022-02-25