Sök

Sök
  • Start
  • Samverkans betydelse för försvarsutveckling

I artikeln använder Hans Liwång exempel från artificiell intelligens (AI) och förmåga till luftförsvar för att illustrerar de utmaningar och lösningar som diskuteras. "Det är relativt enkelt att vara överens om att AI kan ha många roller för flygplan, luftbevakning och luftförsvar. Det är mycket svårare att skapa en idé om hur dessa roller exakt ser ut och under vilka förutsättningar vi ska utveckla sådan teknik", säger han. ILLUSTRATION: ”Loyal wingman image”, Airman Magazine, Creative Commons BY NC SA.

Samverkans betydelse för försvarsutveckling

Hur kan beslutsfattare, industri och akademi samverka för att främja teknikutvecklingen inom försvars- och säkerhetsområdet? Det undersöker Hans Liwång i en ny studie som publicerats i tidskriften Technology in Society.

– I dag finns det alldeles för få arenor där policyutvecklare och beslutsfattare träffar de som jobbar med teknikutveckling. De kommer från olika världar och jobbar på helt olika sätt, vilket leder till problem när det handlar om teknikutveckling inom försvars- och säkerhetssektorn, säger Hans Liwång, proprefekt och docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Artikeln ”Defense development: The role of co-creation in filling the gap between policy-makers and technology development”, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Technology in Society, undersöker forskningssamverkans betydelse för försvarsutvecklingen och beskriver den klyfta som finns mellan beslutsfattare och industri. Studien analyserar också vilken roll forskningssamverkan skulle kunna spela för att överbrygga den här klyftan.

– Här kan lärosätena vara en arena för en djupare gemensam forskning som kan leda till resultat som inte hade varit möjliga utan det här gemensamma förhållningssättet, säger Hans Liwång.

AI och luftförsvar

I analysen använder han exempel från artificiell intelligens (AI) och förmåga till luftförsvar för att illustrerar de utmaningar och lösningar som diskuteras i studien.

Hans Liwång menar att det just inom försvars- och säkerhetsområdet är centralt att få med statens perspektiv på vilka frågor som är relevanta och hur man ser på framtiden.

– Eftersom det handlar om teknikutveckling för försvar och säkerhet är det viktigt att fundera över hur vi tänker oss Sveriges utveckling och vilka frågor vi ska hitta lösningar på. De svaren sitter inte nödvändigtvis de ingenjörer som jobbar med själva teknikutvecklingen på. Det är inte heller säkert att vi inom de olika domänerna har gemensamma idéer om vilka utmaningar vi står inför. Därför behöver vi mötas och diskutera dessa frågor ur ett långsiktigt perspektiv.

Han betonar också att den indelning i civil och militär utveckling som ofta görs inte längre är särskilt relevant.

– Den teknik vi pratar om ser ju inga sådana gränser. När det gäller till exempel AI som jag tittar på i artikeln är det ju teknik som kan användas inom många områden. Vi kan därför inte fortsätta att ha det här synsättet utan måste se det mer långsiktigt.

Nyttan med samverkan

Studien analyserar samverkan mellan beslutsfattare, industri och akademi utifrån begrepp som relevans, stringens och designutveckling för att värdera nyttan med samverkan.

– Jag utgår från designvetenskapen för att identifiera de effekter som samverkan skulle kunna leda till för att säkerställa att de lösningar som föreslås är hållbara och möter vårt framtida samhälles behov.

Några viktiga aspekt för att samverkan ska fungera är ett pragmatiskt förhållningssätt, öppenhet för nya perspektiv, ett mångvetenskapligt synsätt och att lärosätena som är involverade i samverkan behåller sin autonomi.

– Det är ju inte självklart inom vilken domän som lösningarna på samhällets problem finns. Det kan vara så att vi behöver förändra samhällets förväntningar på tekniken, eller så behöver vi förändra tekniken eller hur vi jobbar med den. Det är olika intressenter som arbetar med de här frågorna, och för att hitta lösningarna måste vi mötas över domängränserna för att diskutera och fundera tillsammans.

Han hoppas att studien ska inspirera både lärosäten, industrin och beslutsfattare till att bli bättre på forskningssamverkan och fundera på hur det kan bidra med nytta för deras behov.

– Studien kan förhoppningsvis ge lite nya perspektiv och inspirera till att gå vidare med den här djupare forskningssamverkan, säger han.

Josefin Svensson

Dela:
Publicerad 2022-02-02 Uppdaterad 2022-02-18