Sök

Sök
  • Start
  • Feminism ses som ett säkerhetshot
Demonstration där kvinnor håller upp plakat med texten the future is female.

Foto: Lindsey Lamont/ Unsplash

Feminism ses som ett säkerhetshot

Svenskars oro för olika typer av säkerhetshot är framför allt kopplat till ett auktoritärt synsätt. Det visar en studie som undersöker hur synen på säkerhetshot hänger ihop med bland annat ideologi, förtroende för medier och myndigheter samt demografiska variabler.
– Det som sticker ut är den tydligt definierade gruppen som motsätter sig feminism i den utsträckningen att de ser den som ett säkerhetshot, säger Eva-Karin Gardell.

I en ny studie analyserar forskare vid Försvarshögskolan hur svenskar förhåller sig till olika typer av säkerhetshot, från etablerade hotbilder som militära frågor till nyare säkerhetshot som migration och feminism.

– Vi undersöker hur dessa hot hänger ihop med ideologiska preferenser, förtroende för medier, myndigheter och politiker samt demografiska variabler, säger Eva-Karin Gardell, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

12 procent av männen ser feminism som hot mot säkerheten

Resultaten visar att oro för olika typer av säkerhetshot framför allt är kopplat till ett auktoritärt synsätt. Migrationen framträder som ett relativt nytt hot, vilket var väntat enligt Eva-Karin Gardell. Det som var mindre väntat är att 12 procent av männen och fyra procent av kvinnorna ser feminism som ett säkerhetshot.

– Studiens resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om hur den radikala högern ser ut globalt, men det som sticker ut är den tydligt definierade gruppen som motsätter sig feminism i den utsträckningen att de ser den som ett säkerhetshot i en svensk kontext, säger hon.

– Det här är särskilt förvånande med tanke på att Sverige ses som ett av de mest jämställda länderna i världen och har en regering som driver en feministisk utrikespolitik.

Eva-Karin Gardell betonar dock att studien inte tittat på hur, eller varför, den här gruppen ser feminism som ett säkerhetshot.

– Man kan tänka sig att det handlar om en anti-elitistisk hållning, eller att man lyssnat på ytterkantspartier till höger som för fram tankar om att kvinnor är ett säkerhetshot eftersom de är mer benägna att söka samförstånd, och mindre benägna att ta till militärt våld, men det vet vi inte, säger hon.

Fyra grupper med olika synsätt

Undersökningen genomfördes som en webbenkät där 3 000 personer svarat. Deltagarna bestod av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, och är representativ för internetanvändare i Sverige. Datainsamlingen genomfördes under två veckor i juni 2018.

I analysen framträder fyra grupper med olika syn på säkerhetshot. I ena änden av spektrumet återfinns en grupp med invandrarfientliga, antifeministiska och anti-jämlika åsikter. I andra den andra änden identifieras en grupp som tror på jämlikhet och tolerans och visar tillit till samhällets institutioner.

– I den första gruppen, som vi benämner ”radikal-höger”, är man orolig för terrorism, migration och feminism, och har lågt förtroende för media och etablerade institutioner. Gruppen består främst av lite yngre personer, till större delen män, som också är relativt mer aktiva online, säger Eva-Karin Gardell.

Den andra gruppen - "konservativa" - inkluderar fler pensionärer som bor i mindre städer eller på landsbygden. De är oroliga för invandring men också för terrorism, traditionella militära hot och situationen i världen i stort.

– De har inte någon större misstro mot media och etablerade institutioner och betraktar inte feminism som ett hot, säger Eva-Karin Gardell.

Den tredje gruppen står mellan de andra grupperna i samtliga frågor och kan betraktas som ”medelsvensson”.

– Här var det svårt se några specifika drag. De hamnar i mitten på alla variabler avseende hur de ställer sig till de här olika säkerhetsuppfattningarna.

Den fjärde gruppen - ”urbana multikulturalister” – domineras av kvinnor med universitetsexamen som bor i större städer.

– De är betydligt mindre oroliga för terrorism, invandring och feminism och får höga värden på jämlikhet och tolerans. De litar också mer på institutionerna och media och är mer aktiva online.

Kön och utbildningsnivå

När det gäller demografi stämmer studien överens med tidigare forskning och pekar på att det är kön och utbildningsnivå som är starkast relaterade till en persons uppfattningar om säkerhet. Tendensen tyder på att det är män med lägre utbildning som dominerar den auktoritära gruppen som är mot invandring, medan kvinnor med högre utbildning dominerar den mer jämlika och toleranta gruppen.

– Studien visar på vikten av att faktiskt undersöka allmänhetens attityder. Det är särskilt relevant just nu, när politiken i allt högre grad drivs av känslor av hot och osäkerhet för att skapa ett känslomässigt engagemang. Vår studie pekar också på behovet av mer forskning om hur och varför feminism uppfattas som ett säkerhetshot och hur sådana uppfattningar kan hanteras, säger Eva-Karin Gardell.

Josefin Svensson

Publikation

Eva-Karin Gardell, Charlotte Wagnsson och Claes Wallenius (2022): The Evolving Security Landscape: Citizens’ Perceptions of Feminism as an Emerging Security Threat, European Journal for Security Research

Relaterad läsning

Kvinnor och män skiljer sig åt i synen på säkerhetshot

Dela:
Publicerad 2022-03-15 Uppdaterad 2022-03-15