Hur koranbränningarna exploaterades för att underminera Sverige

En ny rapport visar hur koranbränningar i Sverige mellan 2020 och 2023 utnyttjades av stater som Ryssland, Kina, Iran och Turkiet för att sprida desinformation, polarisera opinionen och försämra Sveriges säkerhetsläge.

Studien är gjord på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) och framtagen av Magnus Ranstorp, docent och strategisk rådgivare och Emmy Pettersson Daniels, junior analytiker, båda vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan. Turkiet ingick ursprungligen inte i studiens omfattning, men inkluderades efter att Svenska institutet uppmärksammat att en betydande del av rapporteringen och engagemanget främst kom från Turkiet, något som avvek från tidigare händelser.

Kartlägger koranbränningarna och narrativen

Genom en detaljerad tidslinje kartlägger författarna centrala nyckelhändelser, framträdande narrativ och statliga aktörers roller.

Ryssland framställde Sverige som ett islamfientligt land i syfte att splittra väst och bromsa Sveriges Natoansökan. Kina använde händelserna för att positionera sig som en försvarare av religiös tolerans, medan Iran mobiliserade stöd bland shiamuslimer och kopplade bränningarna till antimuslimska konspirationer. Turkiet använde koranbränningarna som påtryckningsmedel i frågan om Sveriges Natomedlemskap och mobiliserade diasporaorganisationer för att påverka opinionen i Europa.

– Det som började som lokala provokationer utvecklades snabbt till internationella spänningar, med konsekvenser i form av diplomatiska konflikter, angrepp mot svenska intressen utomlands och en höjd terrorhotnivå mot Sverige, säger Magnus Ranstorp.

Strategiska narrativ drivna av främmande makt

Studien visar att strategiskt utformade narrativ, drivna av främmande makt, inte bara påverkar opinioner utan konkretiseras i form av säkerhetshot som terrordåd, attacker mot diplomatiska mål och ökade spänningar mellan stater.

– Till skillnad från LVU-kampanjen fick koranbränningarna ett mycket starkare genomslag, just på grund av deras starka religiösa laddning – något som gjorde dem särskilt mottagliga för att exploateras i påverkansoperationer, säger Emmy Pettersson Daniels.

Offensiv kommunikation och förebyggande diplomati för att minska polariseringen

För att motverka framtida kriser rekommenderar studien att Sverige bör kombinera förtroendeskapande lokala dialogforum, utbildning, säkerhetsåtgärder och offensiv kommunikation med förebyggande diplomati för att minska polarisering och säkerhetshot.

– En koordinerad, språk- och kulturanpassad strategi är avgörande för att skydda Sveriges anseende och demokratiska värderingar mot exploatering av fientliga aktörer, säger Magnus Ranstorp.