Stefan Borg får årets Hugo Raab-pris

Stefan Borg, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, tilldelas 2026 års Hugo Raab-pris för sin bok The Return of the Common Good: The Postliberal Project Left and Right.

– Jag är väldigt glad över att min bok har tilldelats Hugo Raab-priset. Att få mottaga detta pris på ett lärosäte med så många duktiga och inspirerande kollegor betyder förstås oerhört mycket, säger Stefan Borg.

I boken The Return of the Common Good: The Postliberal Project Left and Right undersöker han postliberalismen, en politisk idéströmning som ifrågasätter liberalismens starka betoning på individens frihet och självbestämmande.

Undersöker kritiken mot liberalismen

I boken, som rör sig i gränslandet mellan idéhistoria och politisk teori, redogör han för hur postliberalismen har vuxit fram och vilka idéer som såväl förenar som skiljer sig åt mellan dess företrädare.

– Jag belyser även hur postliberala idéer tar sig uttryck inom och i relation till fält som teologi, juridik, internationella relationer och genusstudier, säger Stefan Borg.

En central del av den postliberala kritiken är att liberalismens fokus på individens frihet och självbestämmande riskerar att försvaga gemenskapen i samhället.

– Enligt postliberaler har strävan efter ökad individuell frihet skett på bekostnad av samhörighet, relationer och gemenskap, säger Stefan Borg.

Postliberalismen rymmer idéer från både höger och vänster. Vissa förespråkare vill stärka lokala gemenskaper och civilsamhället, medan andra argumenterar för mer auktoritära samhällsmodeller.

– Jag tror kanske inte att postliberalismen kan ge oss så många svar, men att reflektera kring dess kritik kan möjligen bidra till en djupare förståelse av liberalismens kris, säger Stefan Borg.

Prismotivering:

Bokens främsta vetenskapliga bidrag ligger i dess systematiska rekonstruktion av postliberalismen som ett sammanhängande idékomplex. Borg lyckas på ett pedagogiskt och begreppsligt fruktbart sätt föra samman diskussioner från politisk teori, teologi, internationella relationer och genusteori, vilka sammantaget påvisar postliberalismens relevans och stora inflytande över samhällsutveckling i bredare bemärkelse. Boken är i flera avseenden att betrakta som en prestation och utgör ett betydande bidrag till studiet av samtida politisk teori och idéhistoria genom sin analytiska skärpa, omfattande litteraturgenomgång och förmåga att strukturera ett framväxande forskningsfält.