Sök
  • Start
  • Försvarsmaktens jämställdhetsarbete får motstånd i sociala medier
Närbild på en person som skriver på en dator.

Blogginläggen håller generellt en god ton, men i de anonyma kommentarsfälten ser det annorlunda ut. Foto: Unsplash

Försvarsmaktens jämställdhetsarbete får motstånd i sociala medier

En ny studie visar att individuellt motstånd mot Försvarsmaktens jämställdhetsarbete kommer fram i anonyma kommentarer på nätet.
– Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur motståndet mot jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten uttrycks i sociala medier, säger Aida Alvinius, docent och universitetslektor vid Försvarshögskolan.

I en artikel som nyligen publicerats i tidskriften Feminist Media Studies undersöker Aida Alvinius och Arita Holmberg, universitetslektor och docent i statsvetenskap, hur individuellt motstånd mot jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten kan manifesteras.

– Vi har analyserat nio försvarsrelaterade bloggar, inklusive bloggarnas kommentarsfält, för att få en djupare förståelse för hur det individuella motståndet mot jämställdhetsarbetet och kvinnor inom Försvarsmakten uttrycks i sociala medier, berättar Aida Alvinius.

Blogginläggen håller generellt en god ton, men i de anonyma kommentarsfälten ser det annorlunda ut.

– Vissa kommentarer är stundtals rent aggressiva. Efter att ha analyserat materialet kunde vi se att det här individuella motståndet är en form av social konflikt mellan de politiska målen att uppnå jämställdhet och den mansdominerade Försvarsmakten, säger Aida Alvinius.

Skuldbeläggande och skamgörande återkommande teman

De som är negativa till jämställdhet och ett ökat antal kvinnor inom Försvarsmakten menar att organisationen har blivit för feminiserad och svag. Artikeln pekar på fem olika teman där de olika typerna av kommentarer kan sorteras in. Det individuella motståndet som syns i kommentarerna tar sig framför allt uttryck i form av skuldbeläggande och skamgörande.

– Det handlar om skuldbeläggande av den feminiserade organisationen, skuldbeläggande och skamgörande av kvinnors förmåga att tjänstgöra i Försvarsmakten, individualisering av strukturella problem - det vill säga att man tenderar att lägga skulden på individen när organisationen får problem, verbala kränkningar samt objektifiering av män som engagerar sig för jämställdhet, säger Aida Alvinius.

Resultaten sätter fingret på den polarisering som sker, och som kan vara svår att hantera eftersom den äger rum online utanför organisationens väggar.

– Det här är ju inget man tar upp till exempel på fikarasten på jobbet. Man lever ut på sociala medier i skydd av yttrandefriheten och befäster gamla normer om att kvinnor inte har någon plats i Försvarsmakten. Om det här upprepas tillräckligt många gånger riskerar det att bli en vana och få fäste, och det är något man behöver vara medveten om, säger Aida Alvinius.

Hon hoppas att studien ska bidra till att öka medvetenheten om hur individuellt motstånd kan uttryckas och inspirera till ytterligare forskning inom området.

– Förhoppningen är också att mer kunskap om individuellt motstånd inom organisationer kan leda till att man tänker till ett extra varv kring de beslut man fattar och tittar på vilka som kommer att gynnas och missgynnas. Det är också viktigt att ha beredskap för att kunna möta de reaktioner som ett visst beslut kan väcka.

Dela:
Publicerad 2021-10-01 Uppdaterad 2021-11-22