Sök

Sök
  • Start
  • Ny rapport pekar på strategiförändring inom den salafistiska miljön

Ny rapport pekar på strategiförändring inom den salafistiska miljön

Rapporten Salafism och salafistisk jihadism 2.0: Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället visar bland annat på att de våldsbejakande miljöerna i Sverige har blivit mindre synliga och gått ifrån våldsfrämjande metoder till att i större utsträckning använda sig av demokratiska medel för att främja sina syften.

Den nya rapporten är en uppföljning och fördjupning av tidigare projekt om salafism och salafistisk jihadism som genomförts vid Försvarshögskolan. Den omfattar ett antal olika delprojekt som författats av forskare och analytiker vid Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Lunds universitet och Malmö universitet.

Lägesbild och påverkan i Borås, Gävle och Göteborg

Ett kapitel redogör för hur de radikala miljöerna har utvecklats under senare år i Borås, Gävle och Göteborg. Lägesbilderna har även förankrats med lokala representanter från de tre städerna.

– Det går exempelvis att konstatera att de salafistiska- och salafist-jihadistiska miljöerna har blivit allt mindre synliga, säger docent Magnus Ranstorp, som tillsammans med forskningsassistent Linda Ahlerup är redaktör för rapporten.

Även om de våldsbejakande miljöerna har blivit mindre synliga är det tydligt i samtliga tre städer att de salafistiska miljöernas normer och värderingar fortfarande översätts i beteenden som ger en stor påverkan lokalt, inte minst i form av kontroll och begränsningar av flickors och kvinnors frihet, val och möjligheter.

Det går även att identifiera en strategiförändring inom de våldsbejakande miljöerna, där man till stor del har gått ifrån våldsfrämjande metoder till att i allt större utsträckning använda sig av demokratiska medel för att främja sina syften.

– En oroande utveckling är att salafistiska- och salafist-jihadistiska individer har börjat söka sig in i myndigheter och kommuner, vilket i sin tur kan användas som en metod för att utöva påverkan inifrån, säger Magnus Ranstorp.

Graden av organisationsförmåga, entreprenörskap, och kreativ anpassningsförmåga är också anmärkningsvärt hög inom miljöerna.

– Ett stort problem är exploateringen av förenings- och organisationsverksamhet, där sådan verksamhet används för att generera offentliga medel och utöva påverkan. Det är också uppenbart att skapandet av institutionella plattformar i form av skolverksamhet har varit en prioriterad fråga inom salafistiska miljöer, säger Magnus Ranstorp.

Salafist-jihadistisk påverkan på skolungdomar

Ett annat kapitel i rapporten fokuserar på salafist-jihadistisk påverkan på skolungdomar i Sverige, där lärare och sakkunniga intervjuats för att bidra med kunskap kring hur skola och angränsande myndigheter kan motverka radikalisering och extremism.

Bilden som ges av både lärare och säkerhetssamordnare är tydlig - utvecklingen går åt fel håll och risken för radikalisering ökar. Samtidigt har skolpersonal ytterst begränsade möjligheter att agera när de upplever tecken på radikalisering hos enskilda elever.

– Det konstateras dock att skolan är en viktig arena för förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism, och de lärare som intervjuats är tydliga med att aktiv och kritisk dialog är rätt strategi ur ett förebyggande syfte, säger Linda Ahlerup.

Utländsk finansiering av den salafistiska miljön

Rapporten lyfter även hur institutioner med kopplingar till den salafistiska miljön i Sverige genererar finansiella inkomster – med ett särskilt fokus på insamlingar av bidrag från utländska finansiärer.

– Här beskrivs ett antal svenska institutioner med olika former av kopplingar till salafistiska miljöer som mellan år 2002 och 2018 mottagit finansiellt stöd från finansiärer baserade i Qatar. Även potentiella effekter av och utmaningar med sådan finansiering analyseras, säger Magnus Ranstorp.

Ett sådant finansiellt stöd kan till exempel innebära att utländska aktörer får inflytande över svenska organisationens verksamhet, som en ordförandepost i organisationens styrelse, mandat att tillsätta styrelsens medlemmar eller på annat sätt påverka verksamheten som bedrivs i Sverige.

– Flera av de organisationer som studeras har bedrivit någon form av verksamhet som präglas av den salafistiska tolkningen av islam, samt bidragit till segregation, antidemokratiska och exkluderande narrativ på lokal nivå, säger Magnus Ranstorp.

Rekommendationer för motåtgärder

Avslutningsvis presenteras ett antal förslag på hur de problem som beskrivs kan åtgärdas, bland annat genom förbättrad samordning och tydligare riktlinjer.

– I relation till den digitala arenan är det påfallande hur lite denna sfär inkluderas i det förebyggande arbetet. Få, eller inga, insatser har genomförts där man samlar relevanta myndigheter, företag, privata aktörer och civilsamhällesorganisationer för att diskutera hur man strategiskt och taktiskt kan integrera åtgärder inom den digitala arenan i det övriga arbetet mot våldsbejakande extremism, vilket är något som bör prioriteras, säger Magnus Ranstorp.

Rapporten pekar även på behovet av mer utbildning och verktyg för praktiker som arbetar med förebyggande insatser, bland annat för att identifiera problematiska beteenden online.

När det gäller lokal påverkan där salafistiska och salafist-jihadistiska aktörer har börjat söka sig in till myndigheter och kommuner för att utöva påverka inifrån, bör ett större fokus ligga på effektivare säkerhetsskydd och eventuella bakgrundskontroller av anställda som har tillgång till personuppgifter och sekretessbelagd information. För att möta miljöernas exploatering av förenings- och organisationsverksamhet behövs effektivare kontrollmekanismer, som oannonserade platsbesök, noggrannare revision av både ekonomi samt innehåll, samt utvärderingar av projekt.

Det finns även ett behov av ökad informationsdelning mellan myndigheter – både på central och lokal nivå – om aktörernas profil, samt kännedom om att det handlar om just salafist-jihadistiska miljöer.

– Det är viktigt att understryka att flera värdefulla och avgörande insatser har genomförts under de senaste åren, vilket delvis har bidragit till att korrigera brottsbekämpande- och förebyggande insatser. Projektet visar dock att det fortfarande finns många samhällsutmaningar i relation till salafism och salafistisk jihadism, säger Magnus Ranstorp.

Relaterad läsning

Ladda ned och läs rapporten Salafism och salafistisk jihadism 2.0: Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället Pdf, 2.1 MB.

Rapporten är framtagen på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och är en uppföljning av rapporten Mellan salafism och salafistisk jihadism - påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället från 2018.

Dela:
Publicerad 2022-04-20 Uppdaterad 2022-04-20