Militära professionen: Styra militär makt

Målet med forskningsprojektet är att bidra med insikter om hur försvarsmakter styrs och hur styrning inom försvarsmakter sker. Därigenom skapas kunskap nödvändig för att dels synliggöra officers-professionens expertis i dialog med politiken, dels att identifiera villkor och metoder för effektiv intern styrning i den militära organisationen.

Forskningen i projektet sker i tre delvis överlappande forskningsområden:

• Extern styrning
• Intern styrning och organisation
• Doktrin

Extern styrning

Forskningsområdet undersöker utmaningar relaterade till inriktning och styrning av militär verksamhet, där interaktionen mellan politisk nivå och försvarsmakt är ett centralt studieobjekt.

Intern styrning och organisation

Här behandlas frågor om, hur och under vilka förutsättningar styrning utövas inom de olika försvarsgrenarna, samt mellan taktisk, operativ och militärstrategisk nivå. Olika processers och strukturers inverkan på förutsättning och villkor för effektiv styrning är viktiga inslag i forskningen.

Doktrin

Forskningsområdet fokuserar på doktriners roll i styrningen av olika militära aktiviteter. Utgångspunkten för forskningen tas i konceptet multidomain battlefield vilket innebär att både traditionella (mark, sjö, luft) och moderna arenor (cyber, rymd etc.) behandlas.

Marin taktik – teorier och principer

Inom delprojekt 1, Marin taktik – teorier och principer, är tanken att en introduktionsbok om marin taktik ska produceras. Den ska samtidigt utgöra en syntes av det befintliga tänkandet inom området, företrädesvis det som finns inom krigsvetenskaplig forskningen men också i doktrintexter. Begrepp, teorier och principer står i centrum, snarare än empiriska fall och historiska exempel. Boken behandlar förhållanden som är relevanta för små stater och dess officerare. Eftersom den marina striden leds inom ramen för en vidare operationsmiljö måste påverkan som sker från andra domäner, t.ex. mark- och luftdomänen, omhändertas.
Ansvarig: Jerker Widén, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Davids kamp mot Goliat i luftdomänen

Få vetenskapliga studier belyser hur den mindre aktören kan segra över en större motståndare i luftrummet. Syftet med delprojet 2 är därför att induktivt utveckla ett teoretiskt ramverk som kan förklara hur ”David” kan besegra ”Goliat” inom luftdomänen.
Ansvarig: Arash Heydarian Pashakhanlou, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Informationshantering i militära ledningssystem

Inom delprojekt 3 behandlas informationshantering i militära ledningssystem. En rad faktorer bidrar till att generera stora mängder information som militär ledning på olika nivåer måste förhålla sig till, till exempel ny teknologi i form av satellitövervakning, positionering, sensorer, kommunikation och nya vapensystem; ett domänöverskridande och multinationellt integrations-tänkande; samt en ökad betydelse och medvetenhet om gråzonsproblematik och hybrida hot. Detta ger upphov till stora utmaningar ifråga om kapaciteten att hantera, bearbeta och tolka informationsflöden, och att fatta relevanta beslut baserat på dessa. Projektet undersöker trender inom dagens förutsättningar för militär ledning, särskilt inom markarenan, och med utgångspunkt i det multidimensionella slagfältet. Empiriska exempel hämtas från samtida krigföring i bl.a. Nagorno-Karabakh, Syrien och Ukraina.
Ansvarig: Niklas Nilsson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Utbildningens styrning av den marina taktiken

En del av militär effektivitet handlar om att öva och göra det som står i doktrinen. Styrningen genom doktrin påverkar således det militära handlandet. En faktor som påverkar hur väl doktrinen kan efterlevas (och även utvecklas) är utbildningens utformning. Delprojet 4 syftar till att studera hur utbildningens innehåll påverkar militär effektivitet genom att använda det nautiska spåret på Officersprogrammet som en fallstudie. Studien kommer att utgå från kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att doktrinen ska kunna verkställas och sedan spåra dessa färdigheter och kunskaper genom utbildningen för att se i vilken utsträckning dessa sammanfaller. Resultatet av studien kommer synliggöra bl.a. graden av professionsrelevans inom utbildningen av blivande sjöofficerare.
Ansvarig: Emma Björnehed, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Forskningen genomförs inom ramen för Försvarsmaktens program Forskning och teknikutveckling.