Uppföljning av inskrivningsprovet (I-provet)

Forskningsprojektet ska bland annat göra psykometriska utvärderingar och normuppdateringar av inkrivningsprovet (I-provet) som används av Plikt- och prövningsverket för urvals- och antagningsprocesser till Försvarsmakten och andra yrken och utbildningar med krav på särskild lämplighet.

Plikt- och prövningsverket ansvarar för urvals- och antagningsprocesser framför allt till Försvarsmaktens krigsorganisation, men även exempelvis polisutbildningen och andra yrken och utbildningar med krav på särskild lämplighet. I dessa urvals- och antagningsprocesser prövas fysiska, psykologiska och kognitiva färdigheter för att fatta beslut om urval och placering av individer.

Begåvningstest har en lång tradition inom urval, eftersom begåvning har visat sig vara en av de mest stabila och generella prediktorerna för prestation i utbildning och arbete. I-provet är en förkortning för inskrivningsprovet, en benämning som sedan 1940-talet används för de begåvningstest som används för inskrivning till militär grundutbildning inom Försvarsmakten.

Försvarshögskolan har 2017–2024 haft i uppdrag av Plikt- och prövningsverket att utveckla ett nytt I-prov. I maj 2025 togs det nya provet, I-prov 2025, i bruk för samtliga urval hos Plikt- och prövningsverket. Försvarshögskolan har nu i uppdrag att följa upp och vidareutveckla I-provet. En överenskommelse mellan Plikt- och Prövningsverket och Försvarshögskolan har slutits om hur arbetet med I-provet ska fortlöpa i femårscykler.

I Försvarshögskolans nuvarande uppdrag, det vill säga 2025–2029, kommer vi bland annat att göra psykometriska utvärderingar och normuppdateringar. Studier planeras även av begreppsvaliditet i form av samstämmighet mot liknande test och I-provets prediktiva validitet. Därtill kommer vidare utprövning av deltest och uppgifter att göras.

Kort fakta om I-prov 2025

I-prov 2025 är ett nyutvecklat begåvningstest som tagits fram av Försvarshögskolan på uppdrag av Plikt- och prövningsverket. I-prov 2025 bygger på den dominerande begåvningsteorin som lyfter fram generell begåvning (G) och de breda specifika förmågorna Gf/logisk förmåga, Gc/verbal förmåga och Gv/spatial förmåga och har metodologiskt använt sig av modern testteori. Testet innehåller sex deltest, två per bred specifik förmåga, med vardera tre till fyra parallella deltest.