Sök

Sök

Kursplan Introduktion till militärhistoria

Engelskt namn: Introduction to Military History

Kurskod:
1MH087
Gäller från termin:
VT 2027
Utbildnings­nivå:
Grundnivå
Omfattning:
10.0 hp
Fördjupning:
G1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Institution:
Institutionen för Militärhistoria
Ämne:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2025-12-12

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Historia 1b eller Historia 1a1 + 1a2. Eller: Historia nivå 1b eller nivå 1a2.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen introducerar militärhistorieämnets vetenskapliga grund och framväxt, centrala historievetenskapliga termer och begrepp, samt källkritik. Kursen syftar även till att möjliggöra för studenten att förstå och tolka hur historia och militärhistoria har skrivits och använts i dåtid såväl som nutid.

Under kursen kombineras föreläsningar och seminarier i syfte att skapa möjligheter för studenten att bygga upp förståelsen av militärhistoria som område, och historieämnet som vetenskap, inklusive centrala aspekter som källkritik och historisk metod. I kursens föreläsningar presenteras olika övergripande perspektiv, betraktelssesätt och inriktningar kring tolkning och förståelse av historia. Dessa diskuteras vidare under seminarierna, i vilka studenten övar sin muntliga förmåga att redogöra och analysera. Kursen avslutas med en salstentamen som övar studentens förståelse och skriftliga förmåga.

Undervisningsformer


  • Seminarier
  • Föreläsningar

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • översiktligt redogöra för militärhistorieämnets vetenskapliga grund samt kunna diskutera olika historievetenskapliga begrepp

  • visa kunskap om huvudsaklig historisk periodindelning

Färdighet och förmåga
  • redogöra för historievetenskapliga begrepp både skriftligt och muntligt

  • diskutera historisk forskning med avseende på metodval, källmaterial och analysverktyg

  • identifiera olika sätt att förmedla historisk kunskap

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • känna till och reflektera avseende historieämnets särdrag samt källkritikens grunder.

Examinationsformer

Kursen examineras genom aktivt och konstruktivt deltagande i obligatoriska seminarier, samt genom en individuell skriftlig salstentamen.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget Godkänd (G) på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomma examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygssättning sker genom en tvågradig betygsskala: Godkänd (G), Underkänd (G) på seminarierna och en tregradig betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U) på salstentamen. För betyget Godkänd (G) på kursen krävs betyget Godkänd (G) på seminarierna och betyget Godkänd (G) på salstentamen. För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs betyget Väl godkänd (VG) på salstentamen och betyget Godkänd (G) på seminarierna. Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2026-08-24
Artéus, Gunnar & Åmark, Klas (red.), Historieskrivningen i Sverige, Studentlitteratur, Lund, 2012: 222 s.
Asker, Björn, Hur riket styrdes. Förvaltning, politik och arkiv 1520–1920, Skrifter utgivna av Riksarkivet, Stockholm, 2009 (Krigsmakten till lands och till sjöss, s. 160–187): 27 s.
Bergwik, Staffan, ”Omkontextualisering: Det kreativa bygget av sammanhang”, 87–101, i Staffan Bergwik, Linn Holmberg & Karin Dirke (red.), Konsten att kontextualisera. Om historisk förståelse och meningsskapande, Stockholm University Press, Stockholm, 2022: 15 s.
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna, Akademiskt läsande och skrivande, Studentlitteratur, Lund, 2021: 356 s.
Eriksson, Fredrik, “Military History and Military Theory”, 1–16 i Sookermany, A. M. (red.), Handbook of Military Sciences, Springer, Cham, 2022: 16 s.
Fleischer, Rasmus, ”Att dra fördel av arkivets logik. Tidskrifter och andra materialkategorier”, 53–62, i Josephson Peter & Lundgren, Frans (red.), Historia i praktiken, Studentlitteratur, Lund, 2016: 10 s.
Florén, Anders, Ågren, Henrik & Erlandsson, Susanna (red.), Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Studentlitteratur, Lund, 2018, (Metod och vetenskaplighet, s. 49–62: 14 s.
Hildebrand, Emil, ”Om den s.k. ursprungsprincipens tillämpning vid ordnande af offentliga arkiv", 85–92, i Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1903: 8 s.
Hoffenaar, Jan, ““New” Military History”, 1–14 i Sookermany, A. M. (red.), Handbook of Military Sciences, Springer, Cham, 2022: 14 s.
Holmberg, Linn, “Att kontextualisera som student”, 21–42, i Staffan Bergwik, Linn Holmberg & Karin Dirke (red.), Konsten att kontextualisera. Om historisk förståelse och meningsskapande, Stockholm University Press, Stockholm, 2022: 22 s.
Jarrick, Arne, ”Källkritiken måste uppdateras för att inte reduceras till kvarleva”, 219–231, i Historisk tidskrift, 125 (2) 2005: 13 s.
Josephson, Peter & Lundgren, Frans, Historia som kunskapsform, Studentlitteratur, Lund, 2014: 101 s.
Karlsson, Klas-Göran, "Historiska jubileet - det förflutna som förbannelse eller livgivare. Om vår fascination inför de jämna åren”, 645–676, i Statsvetenskaplig tidskrift, 119 (4) 2017: 31 s.
Myrdal, Janken, ”Källpluralismen och dess inkluderande metodpaket”, 495–504, i Historisk tidskrift, 127 (3) 2007: 10 s.
Poulsen, Niels Bo, “Military History: An Introduction”, 1–16 i Sookermany, A. M. (red.), Handbook of Military Sciences, Springer, Cham, 2022: 14 s.
Saarenheimo, Juhani, ”Clio eller Mnemosynes tjänare? De västerländska arkivens uppfattning om sin uppgift och roll under olika tider”, 57–71 i Arkiv, Samhälle och Forskning, (2) 1997: 15 s.
Sjöberg, Maria, Kritiska tankar om historia, Studentlitteratur, Lund, 2012: 221 s.
Stråth, Bo, ”Att revidera bilden av det förflutna”, 90–100, i Scandia, 79 (2) 2013: 11 s.
Thurén, Torsten & Werner, Jack, Källkritik, Liber, Stockholm, 2019, (Kapitel 1–10, s. 10–153): 143 s.
Wolke, Lars Ericsson, Profession och tradition. Historiebruk i den svenska försvarsmakten från 1815 till idag, Nordic Academic Press, Lund, 2025 (Perioden 1918–1945, Historieskrivning, s. 110–125): 15 s.
Zander, Ulf, ”Minnen av ett inbördeskrig. Jubileer och monument i Gettysburg 1863–2017”, 715–743, i Statsvetenskaplig tidskrift, 119 (4) 2017: 28 s.
Ågren, Maria, ”Synlighet, vikt, trovärdighet – och självkritik. Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieforskning”, 249–262, i Historisk tidskrift, 125 (2) 2005: 14 s.
Ågren, Maria, ”Därför är jag historiker”, 68–75, i Scandia, 79 (2) 2013: 8 s.
Texter på uppåt 100 sidor som distribueras genom kurslärarens försorg kan tillkomma.

Totalt: ca 1 428 sidor.