Kursplan Militarism och militarisering i studiet av krig: konceptuella debatter

180 högskolepoäng varav 90 högskolepoäng i krigsvetenskap eller annat närliggande relevant ämne. Därtill krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6 alternativt Engelska B.

I kursen undersöker studenten tre centrala begrepp inom krigsvetenskap: militarism, militarisering och martial politics. Militarism, militarisering och martial politics är sammanlänkade tvärvetenskapliga begrepp. Att studera dessa begrepp hjälper oss att utforska frågor kring kunskap om, praktiken av och effekter på samtida krigföring.
I kursens första del introduceras studenten till kritiska militärstudier, militarisering och martial politics. Vad är militarism och var har det sitt ursprung? Vad innebär det att en stat, en institution, en person eller en process är militariserad? Hur kan vi studera militarism, och hur utforskar vi dess påverkan i vardagliga och nära sammanhang och sfärer? Varför har vissa föreslagit martial politics snarare än militarism som ett begrepp för att förstå krigets dynamik?
I kursens andra del granskar studenten hur militariseringen fungerar i vardagliga och nära sammanhang, samt hur det relateras till klass, kön, etnicitet och kolonialism. Studenten undersöker hur militarism påverkar påstått civila områden, såsom hemmet, mode, kroppar och träning, och hur militarisering som analytiskt verktyg kan användas för att förstå militär beredskap och krigföring hos både statliga och icke-statliga aktörer, inklusive i dagens Sverige.

Kursen avslutas med en självständig skriftlig uppgift där studenten med ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt syntetiserar kurslitteraturen.

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• systematiskt jämföra och kontrastera olika krigsvetenskapliga begrepp för att förstå krig och krigföring
• analysera samspelet mellan olika krigsvetenskapliga begrepp och kunskapsproduktion

Färdighet och förmåga

• problematisera teoretiska antaganden om krig utifrån olika krigsvetenskapliga begrepp
• tillämpa de teoretiska perspektiv som behandlas i kursen på samtida exempel

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• självständigt och kritiskt resonera kring olika vetenskapliga traditioners epistemologiska antaganden.

Kursen examineras genom aktivt och konstruktvt deltagande i de obligatoriska seminarierna samt genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg

Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) krävs aktivt och konstruktivt deltagande vid obligatoriska seminarier och Godkänd (G) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs utöver krav för Godkänd (G) Väl godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Antal examinationstillfällen

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.