Kursplan Från revolutioner till rebellpolitik

180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng i krigsvetenskap eller annat närliggande relevant ämne. Därtill krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6 alternativt Engelska nivå 2.

I kursen undersöker studenten revolutioner, rebellrörelser och politiskt motstånd i relation till krig och väpnad konflikt. Studiet av revolutioner, rebellrörelser och motstånd är centralt för krigsvetenskap, eftersom dessa fenomen ofta formar krigets dynamik, staters stabilitet och efterkrigspolitik.

I kursens första del introduceras studenten till teorier om revolution, motstånd och politiskt våld. Kursen behandlar historiska och konceptuella perspektiv på hur gerillarörelser, befrielserörelser och marginaliserade grupper har motiverat sitt väpnade motstånd som en strategi för politisk förändring. Utifrån dessa perspektiv diskuteras också de moraliska och politiska argument som dessa grupper använder för att legitimera sin revolutionära kamp.

I kursens andra del undersöker studenten samtida rebellrörelser i områden präglade av långvariga konflikter och fragmenterad statlig kontroll. Studenten analyserar hur rebellgrupper mobiliserar stöd, organiserar sina strukturer, bedriver väpnad kamp och i vissa fall utövar styrning över territorium och civila befolkningar. Kursen behandlar även hur rebellrörelser kan övergå till att utgöra politiska aktörer i efterkrigssituationer. Genom dessa läraraktiviter som utgörs av seminarier och föreläsningar utvecklar studenten sin förmåga att analysera rebellrörelser utifrån aktuell forskning.

Kursen avslutas genom en självständig skriftlig uppgift, i vilken studenten med ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt syntetiserar kurslitteraturen. Denna uppgift ska även redovisas muntligt på ett examinerade seminarium.

Undervisningsformer

Seminarier, föreläsningar

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• systematiskt redogöra för centrala teorier om revolution, motstånd och rebellpolitik
• analysera hur revolutionära och rebellrörelser påverkar krigföring och statlig kontroll

Färdighet och förmåga

• problematisera teoretiska antaganden om revolution och politiskt våld
• tillämpa teoretiska perspektiv på empiriska exempel av samtida rebellrörelser

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• självständigt och kritiskt resonera kring de politiska och moraliska argument som används för att legitimera väpnat motstånd
• problematisera relationen mellan rebellrörelser, civila samhällen och statliga institutioner i konfliktsituationer.

Examinationen består av en skriftlig inlämningsuppgift, en muntlig studentledd presentation, samt aktivt deltagande i alla seminarier.

Examinator kan besluta om komplettering för att studenten ska kunna uppnå betyget godkänt på kursen. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg

Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG).

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs betyget Godkänd (G) på den skriftliga inlämningsuppgiften, betyget Godkänd (G) på muntliga presentationen samt aktivt deltagande i alla seminarier. För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs, utöver kraven för betyget Godkänd (G), betyget Väl godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppfiften.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.