Kursplan Militära kulturer: organisation och militärt tänkande

Kandidatexamen med huvudområde inom humaniora eller samhällsvetenskap, eller Officersexamen omfattande minst 180 hp. 30 hp i historia, historia med inriktning mot militärhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande engelska B eller engelska 6 (med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska).

Syftet med kursen är att fördjupa perspektiven rörande militär organisationskultur och dess påverkan på militärt beslutsfattande genom historien. Under kursen tillämpas olika kulturanalytiska perspektiv på historiska fall. Kursen är kronologiskt organiserad med tematiska fördjupningar.

Under kursen kombineras föreläsningar och självstudier i syfte att förstå militär organisationskultur och dess påverkan på militärt beslutsfattande. Detta introducerar också kulturanalytiska perspektiv. Seminarierna fördjupar och problematiserar kursens tematik samt övar den muntliga förmågan. Sammantaget skapar läraktiviteterna en helhet avseende militär kultur, något som avslutas med en PM vars inrikting bestäms redan vid kursens inledning och skrivs löpande.

Undervisningsformer

Seminarier

Föreläsningar

Självstudier

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa kunskap och förståelse om militär organisationskultur och dess påverkan på militärt beslutsfattande.

Färdighet och förmåga

• kritiskt och systematiskt integrera kulturperspektiv i analyser av militära organisationer och militärt beslutsfattande,
• kritiskt och självständigt identifiera och formulera relevanta frågor med utgångspunkt i ett kulturanalytiskt perspektiv,
• skriftligt och muntligt, på ett vetenskapligt sätt, diskutera militär organisationskultur med utgångspunkt i vetenskaplig terminologi.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa insikt avseende kulturhistoriska perspektivs metodologiska möjligheter och begränsningar på det militärhistoriska ämnesområdet,
• visa insikt avseende hur kulturella och militära perspektiv och företeelser samverkar i en bredare kronologisk och samhällelig kontext.

Kursen examineras genom aktivt och konstruktivt deltagande i obligatoriska seminarier med betygsskalan U och G. I examinationen ingår också en individuell PM vars inriktning bestäms vid kursens start och som examineras genom seminariediskussion. På denna del av examinationen tillämpas betygsskalan U, G och VG.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna examinationer betygssättsinte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg

Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs betyget Godkänd (G) på seminarier samt betyget Godkänd (G) på seminarieventilerat PM. För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs, utöver kraven för betyget Godkänd (G), betyget Väl godkänd (VG) på seminarieventilerat PM.

Antal examinationstillfällen

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.