Sök

Sök

Hitta utbildning

Kursplan Miljö, risk och säkerhet: att leva i antropocen

Engelskt namn: Environment, Risk and Security: Life in the Anthropocene

Kurskod:
2SS078
Gäller från termin:
VT 2026
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Statsvetenskapliga institutionen
Fastställd:
2025-09-04

Behörighetskrav

Kandidatexamen innehållande minst 90 hp i statsvetenskap eller motsvarande samt Engelska B alternativt Engelska 6.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

”Antropocenen” är en ny geologisk epok som definieras av människans inverkan på jordklotet. Obegränsade koldioxidutsläpp, ohållbara näringsliv och en rad andra mänskliga aktiviteter bidrar till att permanent förända jordens yta, mångfald, klimat och ekosystem. Denna och andra förändringar har skapat genomgripande risker för miljön och allt levande; höjda havsnivåer, erosion av kurslinjer, extrema väderfenomen och utrotning av arter.

Som geologisk epok representerar antropocenen en distinkt och oåterkallelig förändring av jordklotet. Detta vetenskapliga faktum har genomgripande konsekvenser för samhällsvetenskaplig forskning och utmanar etablerade antaganden om vår värld och människans plats på jorden. När den fysiska verkligheten radikalt förändras, så måste vi också överväga hur mänskligt liv kan och bör förändras i denna kontext. Denna kurs tar sig an ett antal pågående kritiska debatter kring antropocenen, med ett särskilt fokus på säkerhet i en alltmer riskfylld och komplex värld. Hur påverkas vår förståelse av säkerhet och risk inför hotet om utrotning, och vilka för- och nackdelar finns med tillgängliga etiska riktlinjer? Vad kan en posthumanistisk analys av säkerhet och risk i anthropocenen tillföra; och hur kan politik, praktik och etik inkorporera icke-humana och miljö-perspektiv?

Dessa och relaterade frågor kommer att undersökas under kursen. Detta sker genom interaktiva seminarier och föreläsningar som syftar till att utveckla studentens förmåga att analysera och förstå praktik, politik och etiska frågor relaterade till miljö, risk och säkerhet.

Undervisningsform


Under kursen varvas föreläsningar och seminarier. Vid seminarierna får studenten möjlighet att utveckla sin självständiga analys av kurslitteraturen både muntligt och skriftligt. Kursen avslutas med en munligt examination där studenten visar att hen har uppfyllt lärandemålen.

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • Kritiskt diskutera begreppen säkerhet och risk i förhållande till antropocenen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Redogöra för och analysera de mångfacetterade kopplingar som finns mellan hållbarhet, politik, säkerhet och risk.

Färdighet och förmåga
  • Resonera kritiskt kring metodologiska implikationer och behovet av etiska ställningstaganden i samband med forskning i en antropocentrisk kontext.

Examinationsformer

Kursen examineras genom obligatoriska seminarieuppgifter samt genom en avslutande muntlig examination på ett givet ämne.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås. Komplettering ska genomföras senast tre arbetsdagar efter att besked om komplettering meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala, Väl godkänd (VG) Godkänd (G) och Underkänd (U). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs Godkänd (G) på seminarieuppgifter och Godkänd (G) på muntlig examination.

För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs utöver krav för Godkänd (G) Väl Godkänd (VG) på muntlig examination.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd pga. funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-02-17
Chakrabarty, D. (2015). The Anthropocene and the Convergence of Histories. In C. Hamilton, C. Bonneuil & F. Gemenne, (Eds.), The Anthropocene and the Global Environmental Crisis: Rethinking modernity in a new epoch (pp. 44-57). London; New York: Routledge. [13 pages]
Chandler, D., Cudworth, E., & Hobden, S. (2018). Anthropocene, Capitalocene and Liberal Cosmopolitan IR: A Response to Burke et al.’s ‘Planet Politics’. Millennium: Journal of International Studies, 46(2), 190-208. https://doi.org/10.1177/0305829817715247 [19 pages]
Clark, N., & Yusoff, K. (2017). Geosocial Formations and the Anthropocene. Theory, Culture & Society, 34(2-3), 3-23. https://doi.org/10.1177/0263276416688946 [24 pages]
Crutzen P.J., & Stoermer, E.F. (2000). The “Anthropocene”. Global Change Newsletter (41), 17-18 [pp.2]
Dryzek, J.S., & Pickering, J. (2019). The Politics of the Anthropocene. Oxford: Oxford University Press. [pp.163]
Fagan, M (2019) On the dangers of an Anthropocene epoch: Geological time, political time and post-human politics. Political Geography 70, 55-63 [8 pages]
Fagan, M. (2017). Security in the anthropocene: Environment, ecology, escape. European Journal of International Relations, 23(2), 292–331 [39 pages]

Fox, N. J., & Alldred, P. (2020). Sustainability, feminist posthumanism and the unusual capacities of (post)Humans. Environmental Sociology 6(2), 121–131 [10 pages]

Galaz, V. (2019). Time and Politics in the Anthropocene: Too Fast, Too Slow? In F. Biermann & E. Lövbrand, (Eds.), Anthropocene Encounters: new Directions in Green Political Thinking, (109-128). Cambridge: Cambridge University Press. [19 pages]
Grove, J.V. (2019). From Exhaustion to Annihilation. A Martial Ecology of the Eurocene. In Savage Ecology (2019). Duke University Press. [30 pages]
Harrington, C. & Shearing, C. (2017). Security in the Anthropocene: Reflections on Safety and Care. Bielefeld: Transcript Verlag. [31 pages]
Head, L. (2016). Hope and Grief in the Anthropocene: Re-conceptualising human-nature relations. London; New York: Routledge. [Ch 3, 16 pages]
Hickel, J., & Kallis, G. (2020). Is Green Growth Possible? New Political Economy, 25(4), 469-486. https://doi.org/10.1080/13563467.2019.1598964 [15 pages]
Kelly, D. (2019). Politics in the Anthropocene. Cambridge: Wiley. [Introduction, pp.1-29]
Lövbrand, E., Beck, S., Chilvers, J., Forsyth, T., Hedrén, J., Hulme, M., Lidskog, R., & Vasileiadou, E. (2015). Who speaks for the future of Earth? How critical social science can extend the conversation on the Anthropocene. Global Environmental Change, 32, 211-218. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2015.03.012 [7 pages]
Malm, A., & Hornborg, A. (2014). The geology of mankind? A critique of the Anthropocene narrative. The Anthropocene Review, 1(1), 62-69. [6 pages]
Northcott, M. (2015). Eschatology in the Anthropocene: From the chronos of deep time to the Kairos of the age of humans. In C. Hamilton, C. Bonneuil & F. Gemenne, (Eds.), The Anthropocene and the Global Environmental Crisis: Rethinking modernity in a new epoch (pp. 100-111). London; New York: Routledge. [11 pages]
Schapper, A. & Bliss, C. (2023). Transforming our World? Strengthening animal rights and animal welfare at the United Nations. International Relations 37(7): s. 1-24. [24 pages]
Litteraturlista fastställande datum: 2023-01-20
Books:

Chandler, D. (2018). Ontopolitics in the Anthropocene: An Introduction to Mapping, Sensing and Hacking. London; New York: Routledge [1-31; 187-217. 60 pages]

Dryzek, J.S., & Pickering, J. (2019). The Politics of the Anthropocene. Oxford: Oxford University Press. [pp.163]

Head, L. (2016). Hope and Grief in the Anthropocene: Re-conceptualising human-nature relations. London; New York: Routledge. [Ch 3, 16 pages]

Hollis, S. (2021). Resilience in the Pacific and the Caribbean: The Local construction of Disaster Risk Reduction. London; New York: Routledge. [pp1-27; 166-188. 49 Pages]

Joseph, J. (2018). Varieties of Resilience: Studies in Governmentality. Cambridge: Cambridge University Press, pp.11-27. [16 pages]

Kelly, D. (2019). Politics in the Anthropocene. Cambridge: Wiley. [Introduction, pp.1-29]

Potts. A. & Gadenne, D. (2014) Animals in Emergencies: Learning from the Christchurch earthquakes. University of Canterbury

Articles

Crutzen P.J., & Stoermer, E.F. (2000). The “Anthropocene”. Global Change Newsletter (41), 17-18 [pp.2]

Fagan, M (2019) On the dangers of an Anthropocene epoch: Geological time, political time and post-human politics. Political Geography 70, 55-63 [8 pages]

Fagan, M. (2017). Security in the anthropocene: Environment, ecology, escape. European Journal of International Relations, 23(2), 292–331 [39 pages]

Fox, N. J., & Alldred, P. (2020). Sustainability, feminist posthumanism and the unusual capacities of (post)Humans Environmental Sociology 6(2), 121–131 [10 pages]

Book chapters

Chakrabarty, D. (2015). The Anthropocene and the Convergence of Histories. In C. Hamilton, C. Bonneuil & F. Gemenne, (Eds.), The Anthropocene and the Global Environmental Crisis: Rethinking modernity in a new epoch (pp. 44-57). London; New York: Routledge. [13 pages]

Galaz, V. (2019). Time and Politics in the Anthropocene: Too Fast, Too Slow? In F. Biermann & E. Lövbrand, (Eds.), Anthropocene Encounters: new Directions in Green Political Thinking, (109-128). Cambridge: Cambridge University Press. [19 pages]

Northcott, M. (2015). Eschatology in the Anthropocene: From the chronos of deep time to the Kairos of the age of humans. In C. Hamilton, C. Bonneuil & F. Gemenne, (Eds.), The Anthropocene and the Global Environmental Crisis: Rethinking modernity in a new epoch (pp. 100-111). London; New York: Routledge. [11 pages]