Rektorsblogg
Försvarsbeslutet och personalförsörjningen
Den 15 december antog riksdagen en försvarsproposition för perioden 2021-2025, vilket också innebär ett samlat totalförsvarsbeslut för första gången på mycket länge. Propositionen utgör en närmast historisk satsning och lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara fullt utbyggd till 2030. Bland annat ska krigsorganisationen utökas från dagens 60 000 personer till 90 000, ett antal regementen och flottiljer ska återetableras samt antalet värnpliktiga successivt öka för att uppgå till 8 000 per år. Samtidigt ska totalförsvaret byggas upp igen för att skapa en bredare samhällelig robusthet i både fred, gråzon och krig.
En Försvarsmakt och ett totalförsvar i stark tillväxt och med ett brett politiskt stöd är naturligtvis ett mycket välkommet besked. Samtidigt är de politiska besluten bara inledningen på många år av hårt arbete för att åstadkomma de önskade effekterna - ett arbete som inte saknar utmaningar. Ett exempel på en mycket trång sektor är personalförsörjningen av både soldater och sjömän, specialister och officerare i ett balanserat och sammanhållet system.
Officersutbildningen vid FHS är en direkt avgörande komponent i detta personalförsörjningssystem. Vid ett seminarium arrangerat av Folk och Försvar fick jag nyligen frågan om FHS kommer att kunna klara vår del och leverera de officerare som krävs. Svaret från min sida är ett rungande ja! Som rektor och myndighetschef har jag vid flera tillfällen lovat att FHS fortsatt ska vara den centrala bäraren av Försvarsmaktens tillväxt av officerare. Detta löfte har redan inneburit att vi på bara några år dubblat och snart även tripplat antalet antagna till officersprogrammet (OP). Vidare noterar vi även ett högt tryck på det högre officersprogrammet (HOP), som idag är en tvåårig utbildning på mastersnivå. Efter totalförsvarsbeslutet, som innebär anslagsökningar för FHS, har vi absolut kapacitet för att inte bara anta de 250 kadetter som önskas av Försvarsmakten, utan även att ge dem en absolut förstklassig officersutbildning.
System, samverkan och behov
Vi är dock, som redan antytts, en del av ett mycket större rekryterings- och utbildningssystem som inleds med mönstringen hos Rekryteringsmyndigheten(som efter första februari nästa år heter Plikt- och prövningsverket). Värnpliktskullarna behöver framöver inte bara vara stora nog utan även innehålla tillräckligt många officersprogramsbehöriga och intresserade för att fylla, och helst skapa stor konkurrens och därmed urvalsprocesser till, officersprogrammets platser. Det första frågetecknet är naturligtvis om det finns tillräckligt många unga människor i dagens Sverige som är intresserade av att göra värnplikten och därefter utbilda sig till officerare. Hur stor är egentligen samhällets försvarsvilja bortom det rent konceptuella? Ett tungt ansvar vilar på Försvarsmakten som under värnpliktstiden har möjlighet att marknadsföra sig som en både intressant och relevant framtida arbetsgivare. När kadetterna väl är på plats på officersprogrammet är det inte bara FHS egna utbildningskapacitet som är avgörande, utan därtill kapaciteten på stridsskolor och fack- och funktionsskolor där kadetternas viktiga verksamhetsförlagda utbildning bedrivs. Kapaciteten på Militärhögskolan Karlberg som står för utbildningen under kadetternas "försvarsmaktstid" är också av stor betydelse.
Genom hela detta personalförsörjningssystem är tillgången på tillräckligt många och tillräckligt skickliga officerare och specialistofficerare som chefer ledare och instruktörer på förbanden och som militära lärare på både FHS och Försvarsmaktens skolor helt avgörande. Här är det av största vikt att vi inom systemet inte bara ser till våra egna behov utan ser till helhetens bästa och därmed gemensamt prioriterar resurser och individer på ett långsiktigt och klokt sätt.
Anledningen till att jag trots dessa utmaningar och frågetecken är övertygad om att vi klarar att bemanna organisationen består av två delar. Inom FHS har vi under lång tid format ett professionsutbildningssystem för officerare som står stadigt på både vetenskaplig grund och professionens beprövade erfarenhet och som därmed håller mycket hög klass. Programmet har också tillräcklig flexibilitet och kraft att leverera de önskade siffrorna. Vi kommer alltid att sträva efter ännu större kvalitet och jobbar just nu framförallt med att skruva om de viktiga praktiska delarna i officersutbildningen kopplat främst till truppföring och trupputbildning.
Blickar jag utanför FHS så är intrycket att alla inblandade myndigheter gör sitt yttersta för at gemensamt lösa problem och stötta varandra. Ett exempel är det faktum att prövningen till officersprogrammet inte finns med i Rekryteringsmyndighetens regleringsbrev vilket gör att vår beställning riskerar att hamna sist i kön av både Försvarsmaktens och Polismyndighetens stora prövningsbehov. Med insikten om konsekvenserna av denna potentiella flaskhals i systemet har dock TRM gjort sitt allra yttersta för att trots detta genomföra prövningen till officersprogrammet och Försvarsmakten meddelade dessutom att om detta inte skulle gå vägen så hade de ställt sina prövningstider till förfogande. Tillsammans löste vi på ett flexibelt sätt utmaningarna med ett gemensamt strategiskt mål för ögonen.
Allt tyder på att det är denna anda som genomsyrar sektorn just nu, och att intresset för värnplikt och officersyrket ökar för varje år. Vi har hårt arbete framför oss, men FHS kommer med stolthet att leverera den personal och den kompetens som ett starkt försvar och ett robust svenskt samhälle kräver.
Och med de orden önskar jag er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Blogg
Försvarshögskolans rektor Robert Egnell bloggar om forskning och utbildning inom försvar, krishantering och säkerhet.