Försvarshögskolan Anna Lindh-biblioteket Studentportalen Mitt FHS
In English

Hitta utbildning

Kursplan Rikets försvar - på egen hand eller tillsammans? Från svensk neutralitetspolitik till Nato-medlemskap, 1809 till nutid

Engelskt namn: The Defence of the Nation - to Stand Alone or Together? From Swedish Policy of Neutrality to NATO Membership, 1809 to Today

Kurskod:
1MH086
Gäller från termin:
HT 2025
Utbildnings­nivå:
Grundnivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
G1N
Betygs­skala för helkurs:
Tvågradig skala
Huvudområde:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Institution:
Institutionen för Militärhistoria
Ämne:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2025-01-21

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att skapa möjligheter för studenten att uppnå en kronologisk, problematiserande förståelse för svensk neutralitetspolitik och Sveriges inträde i Nato. Utifrån historiska exempel behandlar studenten komplexiteten i den förda säkerhetspolitiken. En väsentlig tyngdpunkt ligger på den historiska kontextens betydelse, i synnerhet rörande faktorer som krig och konflikter i Sveriges närområde, geopolitik, ekonomiskt beroende av omvärlden, samt inrikespolitikens koppling till säkerhetspolitiken.

Under kursen kombineras föreläsningar och självstudier med seminarier för att studenten ska bygga kunskap om och problematisera den svenska neutralitetspolitikens/Nato-inträdets historia. Under seminarierna fördjupar studenten sina kunskaper ytterligare; då kommer även ett antal relevanta primärkällor att ge underlag för dennes förda resonemang och källkritiska diskussion. Kursen är upplagd i fem kronologiska teman och avslutas med en hemtentamen i form av en självständigt författad syntes.

Undervisningsformer
Seminarier

Föreläsningar

Självstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • visa kunskap om den svenska neutralitetspolitiken och Sveriges väg in i Nato, från 1809 till nutid, satt i relevant kontext

Färdighet och förmåga

  • skriftligt och muntligt redogöra för militärhistoriska problem rörande den svenska neutralitetspolitiken och Sveriges väg in i Nato
  • bearbeta primärkällor på en grundläggande nivå

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • kritiskt förhålla sig till forskning rörande den svenska neutralitetspolitiken och vägen in i Nato
  • kritiskt förhålla sig till primärkällor rörande den svenska neutralitetspolitiken.

Examinationsformer

Examination
Kursen examineras genom aktivt och konstruktivt deltagande i kursens seminarier, samt genom en individuell skriftlig hemtentamen.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget Godkänt (G) på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomma examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygsättning sker med tvågradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G). För betyget G krävs att såväl seminarier som hemtentamen är avklarade och godkända. Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen
Antal examinationstillfällen är ej begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-05-26
Agius, Christine, Social Construction of Swedish Neutrality: Challenges to Swedish Identity and Sovereignty, Manchester: Manchester University Press, 2006, kap. 3 och 7 (ca 55 s.)
Agrell, Wilhelm, ”Kontinentaldrift i svensk säkerhetspolitik efter 2001”, i International Politikk, 2012, vol. 70:1, s. 105–113 (8 s.)
Devine, Karen, “Neutrality and the development of the European Union's common security and defence policy: Compatible or competing?”, i Cooperation and Conflict, 2011, vol. 46:3, s. 334–369 (35 s.)
Gilmour, John, Hitler, Stalin och Sverige: ett nytt perspektiv på den svenska erfarenheten av andra världskriget, Stockholm: Santérus förlag, 2022 (ca 350 s.)
Iko, Per, “Not neutral but rather close”, i Harold E. Raugh et. al. (red.), Nations at War. Why do Nations Participate in Wars, and Why Not?, Sofia: G.S. Rakovski National Defense Academy, 2014, s. 1–8 (ca 8 s.)
Ingemarsdotter, Jenny & Eriksson, Camilla, ”’Vi får klara oss själva’ Hotbild och självbild i den svenska försörjningsberedskapen 1962–2002, i Scandia, 2023, vol. 89:1 (ca 30 s.)
Jonas, Michael, Scandinavia and the Great Powers in the First World War, London: Bloomsbury Publishing, 2019, kap. 2, 3, 4 och 7 (ca 60 s.)
Kronsell, Annica, “Mothers, Soldiers and Nation in the “Neutral” Defense”, i Gender, Sex and Postnational Defense: Militarism and Peacekeeping, Oxford: Oxford University Press, 2012 (ca 25 s.)
Kronvall, Olof & Petersson, Magnus, Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-1991, Stockholm: Santérus förlag, 2024 (210 s.)
Kuldkepp, Mart, ”National revanchism at a critical juncture: Sweden’s near-involvement in the Crimean War as a study in Swedish nationalism, i Scandinavica, 2019, vol. 58:2, s. 115–133 (ca 20 s.)
Kuldkepp, Mart, “Scandinavian neutrality in the Crimean War”, The Routledge handbook of the Crimean War, London: Routledge, 2022, s. 165–177 (ca 12 s.)
Makko, Aryo, “Multilateralism and the Shaping of an ‘Active Foreign Policy’: Sweden during the preparatory phase of the CSCE”, i Scandinavian Journal of History, 2010, vol. 35:4, s. 310–329 (21 s.)
Matz, Johan, “Sweden, the USSR and the early Cold War 1944–47: declassified encrypted cables shed new light on Soviet diplomatic reporting about Sweden in the aftermath of World War II”, i Cold War History, 2015, vol. 15:1, s. 27–48 (21 s.)
Möller, Ulrika & Bjereld, Ulf, “From Nordic neutrals to post-neutral Europeans: Differences in Finnish and Swedish policy transformation”, i Cooperation and Conflict, 2010, vol. 45:4, s. 363–386 (23 s.)
Sturfelt, Lina, “From Parasite to Angel: Narratives of neutrality in the Swedish popular press during the First World War”, 105–120, i Johan den Hertog & Samuël Kruizinga (eds.), Caught in the Middle. Neutrals, Neutrality and the First World War, Amsterdam: Amsterdam University Press, 2012 (16 s.)
Thorhallsson, Baldur & Stude Vidal, Thomas, “Sweden’s quest for shelter: ‘Nonalignment’ and NATO membership”, i Scandinavian political studies, 2024, vol. 47:2, s. 232–259 (26 s.)
UUtela, Marjo, “Eyes on the North Atlantic Cooperation Council. To What Extent was Germany Involved in the NATO Diplomacy Surrounding Finland and Sweden in the Early 1990s?”, i International History Review, 2023, vol. 45:2, s. 431–441 (10 s.)
Warg, Mattias, ”Erövringar inom egna gränser. Ideologiska rötter till svensk neutralitet”, i Scandia, 2015, vol, 81:1, s. 62–92 (ca 31 s.)
Westberg, Jacob, Svenska säkerhetsstrategier: teori och praktik, Lund: Studentlitteratur, 2021 (286 s.)
En individuellt vald bok utifrån given litteraturlista (ca 300 s.)

Ytterligare artiklar om ca 50 sidor kan tillkomma

Totalt: ca 1550 sidor