Sök

Sök

Kursplan Krigsvetenskaplig metod, påbyggnadskurs

Engelskt namn: Research Methods in War Studies, Advanced Course

Kurskod:
1UK054
Gäller från termin:
Utbildnings­nivå:
Grundnivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
G2F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Krigsvetenskap
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Ämne:
Krigsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2023-08-22

Behörighetskrav

Då kursen ges som uppdragsutbildning finns inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha följande förkunskaper:

  • Krigsvetenskaplig metod, fortsättningskurs

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att utveckla deltagarens förmåga att självständigt genomföra enklare teori-drivna empiriska undersökningar samt att kritiskt värdera vetenskaplig kunskap. Kursen erbjuder bredd vad gäller metodologiska angreppssätt och täcker såväl kvantitativa som kvalitativa tekniker. Vidare behandlas metoder för att besvara beskrivande, förklarande, och tolkande frågeställningar. Viktiga inslag i kursen är: (1) forskningsprocessens olika delar, (2) relativa styrkor och svagheter med olika metoder, (3) kriterier för att belägga orsakssamband, (4) tolka och värdera andras forskning och forskningsresultat, samt (5) praktisk övning i att sammanställa och analysera empiriska resultat.

Kursen behandlar grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och förhållningssätt, med fokus på att redogöra för skillnader mellan positivistiska och interpretivistiska traditioner. Särskild vikt läggs vid att deltagarna fortlöpande genom kursen skall öva sin förmåga att sortera specifika metoder i relation till dessa traditioner, samt att förstå vilken typ av fenomen och frågeställningar olika metoder lämpar sig för. Utöver grundläggande vetenskapsteori behandlas metodologi och metoder som förenklat kan sorteras i tre övergripande block: (1) positivistisk kvantitativ metod, (2) positivistisk kvalitativ metod samt (3) interpretivistisk metodologi.

Kursen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier och en avslutande hemtentamen. Seminarierna har en central roll i kursen, och syftar till att öva såväl kritisk granskning av andras arbete, som egen tillämpning av de studerade metoderna.

Undervisningsformer
  • Seminarier
  • Föreläsningar
  • Självstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse

  • förklara styrkor och svagheter med olika metoder i relation till olika typer av krigsvetenskapliga forskningsproblem, på svenska och engelska,
  • förklara utmaningarna med att belägga orsakssamband och att generalisera resultat,
  • förklara utmaningarna med att studera fenomen som inbegriper mänskligt skapande av mening, kunskap, och identitet.

Färdighet och förmåga

  • bedöma resultat från positivistiska och interpretivistiska analyser,
  • tillämpa positivistiska och interpretivistiska metoder för att utforma en forskningsdesign för att lösa krigsvetenskapliga forskningsproblem på en grundläggande nivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • tillämpa ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt rörande relationen mellan yrkesutövning och vetenskap,
  • diskutera forskningsetiska frågor kopplat till olika metodansatser.

Examinationsformer

Kursen examineras genom individuella kortare skriftliga inlämningsuppgifter och aktivt deltagande under de obligatoriska seminarierna. Därutöver avslutas kursen med en hemtentamen. Ett av de obligatoriska seminarierna och en av de kortare inlämningsuppgifterna görs på engelska.

Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast fem dagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga.

Betyg
Betygssättning på kursen som helhet sker enligt en tregradig betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Deltagande vid de obligatoriska seminarierna samt de individuella skriftliga inlämningsuppgifterna betygssätts enligt en tvågradig betygsskala: Underkänd (U) och Godkänd (G). Den avslutande hemtentamen betygssätts enligt en tregradig betygsskala: underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget godkänd på kursen krävs godkänt på den avslutande hemtentamen, godkänt deltagande vid de obligatoriska seminarierna, samt godkänt resultat på individuella kortare skriftliga inlämningsuppgifter.

För betyget väl godkänd på kursen krävs väl godkänt på den avslutande hemtentamen, godkänt deltagande vid de obligatoriska seminarierna, samt godkänt resultat på individuella kortare skriftliga inlämningsuppgifter.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

Regleras i avtalet mellan Försvarshögskolan och uppdragsgivare.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursen ges inom Officersprogrammet.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Kursen ersätter Krigsvetenskap, Metod - påbyggnadskurs (1UK022).
Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-11-24
Andreasson, J., & Johansson, T. (2024). Vetenskapsteori : grunder och tillämpning (Andra upplagan). (s.16-24, 35-57, 189-211)

Beach, D & Rasmus B.P. (2019). Process tracing methods: Foundations and guidelines. Ann Arbor: University of Michigan press. (s.1– 12, 245-268, 281-288)

Bergström, Göran och Kristina Boréus (2018) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4:e upplagan). Lund: Studentlitteratur. (s.17-45, 252-299)

Esaiasson, P. et al. (2024) Metodpraktikan : konsten att studera människor, organisationer och samhällen. Sjätte upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik. (Kap 1-11, 16-18)

Giegerich, B. & von Hlatky, S. (2020) Experiences May Vary: NATO and Cultural Interoperability in Afghanistan. Armed forces and society. [Online] 46 (3), 495–516.

Ruffa, C. (2017) Military Cultures and Force Employment in Peace Operations. Security studies. 26 (3), 391–422.
Strand, S. et al. (2022) Solving ‘the Uniform Issue’: Gender and Professional Identity in the Swedish Military. Nordic journal of working life studies, 12(4), 3-21.

Van Wie, R., & Walden, J. (2023). Excessive Force or Armored Restraint? Government Mechanization and Civilian Casualties in Civil Conflict. The Journal of Conflict Resolution, 67(10), 2058–2084

Ångström, J. (2023) Seger och nederlag i Ukrainakriget. Statsvetenskaplig tidskrift. 125 (3), 669-692.

Totalt antal sidor: 498

Ytterligare texter om maximalt 50 sidor kan tillkomma.