Sök

Sök

Hitta utbildning

Kursplan Militarism och militarisering i studiet av krig: konceptuella debatter

Engelskt namn: Militarism and Militarisation in the Study of War: Conceptual Debates

Kurskod:
2KR036
Gäller från termin:
VT 2026
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Krigsvetenskap
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap
Ämne:
Krigsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2025-08-20

Behörighetskrav

180 högskolepoäng varav 90 högskolepoäng i krigsvetenskap eller annat närliggande relevant ämne. Därtill krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6 alternativt Engelska B.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

I kursen undersöker studenten tre centrala begrepp inom krigsvetenskap: militarism, militarisering och martial politics. Militarism, militarisering och martial politics är sammanlänkade tvärvetenskapliga begrepp. Att studera dessa begrepp hjälper oss att utforska frågor kring kunskap om, praktiken av och effekter på samtida krigföring.
I kursens första del introduceras studenten till kritiska militärstudier, militarisering och martial politics. Vad är militarism och var har det sitt ursprung? Vad innebär det att en stat, en institution, en person eller en process är militariserad? Hur kan vi studera militarism, och hur utforskar vi dess påverkan i vardagliga och nära sammanhang och sfärer? Varför har vissa föreslagit martial politics snarare än militarism som ett begrepp för att förstå krigets dynamik?
I kursens andra del granskar studenten hur militariseringen fungerar i vardagliga och nära sammanhang, samt hur det relateras till klass, kön, etnicitet och kolonialism. Studenten undersöker hur militarism påverkar påstått civila områden, såsom hemmet, mode, kroppar och träning, och hur militarisering som analytiskt verktyg kan användas för att förstå militär beredskap och krigföring hos både statliga och icke-statliga aktörer, inklusive i dagens Sverige.

Kursen avslutas med en självständig skriftlig uppgift där studenten med ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt syntetiserar kurslitteraturen.

Undervisningsformer


Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • systematiskt jämföra och kontrastera olika krigsvetenskapliga begrepp för att förstå krig och krigföring
  • analysera samspelet mellan olika krigsvetenskapliga begrepp och kunskapsproduktion

Färdighet och förmåga
  • problematisera teoretiska antaganden om krig utifrån olika krigsvetenskapliga begrepp
  • tillämpa de teoretiska perspektiv som behandlas i kursen på samtida exempel

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • självständigt och kritiskt resonera kring olika vetenskapliga traditioners epistemologiska antaganden.

Examinationsformer

Kursen examineras genom aktivt och konstruktvt deltagande i de obligatoriska seminarierna samt genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) krävs aktivt och konstruktivt deltagande vid obligatoriska seminarier och Godkänd (G) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs utöver krav för Godkänd (G) Väl godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2026-02-09
Barkawi, Tarak. 2016. ‘Decolonising war’. European Journal of International Security, 1:2, pp. 199-214.
Basham, V. Belkin, A & Gifkins, J. 2015. ‘What is Critical Military Studies?’, Critical Military Studies, 1:1, pp. 1-2.
Basham V & Catignani, S. 2018. ‘War is where the hearth is: gendered labor and the everyday reproduction of the geopolitical in the army reserves’, International Feminist Journal of Politics, 20:2, pp. 153-171.
Berndtsson, J. 2014. ‘Realizing the “market-state”? Military transformation and security outsourcing in Sweden’. International Journal, 69:4, pp. 542–558.
Bousquet, A., Grove, J., & Shah, N. 2020. ‘Becoming war: Towards a martial empiricism’. Security Dialogue, 51:2–3, pp. 99–118.

Chisholm, A & Ketola, K. 2020. ‘The Cruel Optimism of Militarism: Feminist Curiosity, Affect, and Global Security’, International Political Sociology, 14: 3, pp 270–285.
Cock, J. 2005. ‘”Guards and Guns”: Towards Privatised Militarism in Post-Apartheid South Africa’. Journal of Southern African Studies, 21:4, pp. 791-803.
Cockburn, C. &, Enloe. C 2012. ‘Militarism, Patriarchy and Peace Movements’. International Feminist Journal of Politics, 14:4, pp. 550-557.
Conway, D. 2012. ‘Soldiers, Citizens and Strangers’ in Masculinities, militarisation and the End Conscription Comparison. Manchester: Manchester University Press, pp. 17-31.
Crane-Seeber, J. P. 2016. ‘Sexy warriors: the politics and pleasures of submission to the state’. Critical Military Studies, 2: 1-2, pp. 41-55.
Danielsson, A. 2022. ‘Knowledge in and of military operations: enriching the reflexive gaze in critical research on the military’, Critical Military Studies, 8:3, pp. 315-333.
Enloe, C. 2000. “How Do They Militarize a Can Of Soup?” in The International Politics of Militarizing Women’s Lives, Berkeley, California: University of California Press, pp. 1-34.
Enloe, C. 2015. ‘The recruiter and the sceptic: a critical feminist approach to military studies’, Critical Military Studies,1:1, pp. 3-10.
Ericson M & Wester, M. 2021. ‘If I tell you I will have to kill you: secrecy in public administration in a time of securitization and militarization’, Critical Studies on Security, 10:1, pp 43-54.
Gauthier Vela, Vanessa. 2021. ‘MINUSMA and the Militarization of UN Peacekeeping’. International Peacekeeping, 28:5, pp. 838-863.
Gelot, Linnéa (2017) Civilian protection in Africa: How the protection of civilians is being militarized by African policymakers and diplomats, Contemporary Security Policy, 38:1.
Gelot, Linnéa, and Stig J. Hansen. 2019. “They are From Within us: CVE Brokerage in South-Central Somalia.” Conflict, Security & Development 19 (6): 563–582.
Gray, H. 2022. ‘The power of love: how love obscures domestic labour and shuts down space for critique of militarism in the autobiographical accounts of British military wives’, Critical Military Studies, 9:3, pp. 346-363.
Hedström, J. 2022. ‘Militarized social reproduction: women’s labour and parastate armed conflict’, Critical Military Studies, 8:1, pp. 58-76.
Howell, A. 2018. ‘Forget “militarization”: race, disability and the “martial politics” of the police and of the university’, International Feminist Journal of Politics, 20:2, pp. 117-136.
Larsson, S. 2024. The Military Academy as a Civilizing Institution: A Historical Sociology of the Academization of Officer Education in Sweden. Armed Forces & Society, 0(0).
MacKenzie, M, et al. 2019. ‘Can we really “forget” militarization? A conversation on Alison Howell’s martial politics’, International Feminist Journal of Politics, 21:5, pp. 816-836.

Massey, Rachel and Thom Tyerman. 2023. ‘Remaining ‘in-between’ the divides? Conceptual, methodological, and ethical political dilemmas of engaged research in Critical Military Studies’. Critical Studies on Security, 11:2, pp. 64-82.
McSorley K. 2016. ‘Doing military fitness: physical culture, civilian leisure, and militarism’, Critical Military Studies, 2:1-2, pp. 103-119.
Olivius, E. & Hedström, J. 2019. ‘Militarized Nationalism as a Platform for Feminist Mobilization?: The Case of the Exiled Burmese Women’s Movement’. Women's Studies: International Forum, 76: 102263.
Rossdale, C. 2019. ‘Dis/Obedience’ in Resisting militarism: direct actions and the politics of subversion. Edinburgh: Edinburgh University Press, pp. 206-236.
Spanner, L. 2022, ‘Resilient and entrepreneurial military spouses: neoliberalization meets militarization’, Critical Military Studies, 8:3, pp 233-253.
Srila R. 2009. ‘The Ethical Ambivalence of Resistant Violence: Notes From Postcolonial South Asia’, Feminist Review, 91, pp. 135 -153.
Stavrianakis, A, & Selby. J. 2012. “Militarism and international relations in the twenty-first century” in Stavrianakis, A, & Selby. J (eds) Militarism and International Relations: Political economy, Security, Theory. London: Routledge, pp. 3-18.
Stern, M & Strand, S. 2022. ‘Periods, Pregnancy, and Peeing: Leaky Feminine Bodies in Swedish Military Marketing’, International Political Sociology, 16: 1, pp. 1-21.
Tidy, J. 2019. ‘War craft: The embodied politics of making war’. Security Dialogue, 50:3, pp. 220-238.
Totalt antal sidor: 572