Kursplan Militär idéhistoria 500 f.kr.-2000

Kandidatexamen med huvudområde inom humaniora eller samhällsvetenskap, eller Officersexamen omfattande minst 180 hp. 30 hp i historia, historia med inriktning mot militärhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande engelska B eller engelska 6 (med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska).

Syftet med kursen är att introducera den militära idéhistoriens huvudlinjer. Kursen behandlar ett antal betydelsefulla tänkare på det bredare militära fältet och ger en militärteoretisk kunskapsgrund för vidare studier under programmets progression. Kursen är kronologiskt uppbyggd kring centrala teman i militär idéhistoria.

Kursen inleds med föreläsningar i kombination med självstudier i syfte att förstå det militära tänkandets huvudlinjer ur ett historiskt perspektiv. Seminarierna i kombination med relaterade skriftliga PM, ger perspektiv på kontext och förändringsfaktorer i militärt tänkande samt ger även kunskap om vetenskaplig framställning (muntligt och skriftligt). Sammantaget bygger läraktiviteterna grunden för arbetet med ett avslutande paper.

Undervisningsformer

Seminarier

Föreläsningar

Självstudier

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa kunskap och förståelse om det militära tänkandets teoretiska huvudlinjer genom historien, inbegripet förståelse om förändringsdrivande faktorer.

Färdighet och förmåga

• diskutera militära idéer och militärt tänkande ur ett historiskt perspektiv, både skriftligt och muntligt på ett vetenskapligt sätt,
• visa förmåga till helhetssyn kring olika militära idéers påverkan på större historiska och samhälleliga processer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• göra egna bedömningar av olika teoretikers synsätt inom den militära idéhistorien, och ta ställning till dessa utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om militärteoretiska konceptens möjligheter och begränsningar i olika historiska kontexter.

Kursen examineras genom aktivt och konstruktivt deltagande i obligatoriska seminarier samt inlämning av individuella skriftliga PM i anslutning till seminarierna. På denna del av examinationen tillämpas betygsskalan G och U. I examinationen ingår också ett syntetiserande individuellt författat paper som examineras med seminariediskussion med betygsskalan U, G och VG.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna examinationer betygssättsinte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg

Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs betyget Godkänd (G) på seminarier och relaterade PM, samt betyget Godkänd (G) på seminarieventilerat paper. För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs, utöver kraven för betyget Godkänd (G), betyget Väl godkänd (VG) på seminarieventilerat paper.

Antal examinationstillfällen

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.