Sök

Sök

Kursplan Resiliens, sårbarhet och risk

Engelskt namn: Resilience, Vulnerability and Risk

Kurskod:
2SS085
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2023-12-12

Behörighetskrav

Godkända kurser om minst 180hp, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen fokuserar på samhällets resiliens och behovet av långsiktig varaktig motståndskraft för att uppnå samhällssäkerhet. Därav behandlas hållbarhet i försörjning och i andra systemegenskaper, samt olika sätt att förklara, kritiskt granska och analysera risker mot dessa. Studenten ges möjlighet att genom litteratur, föreläsningar och seminarier utveckla sin förståelse för begreppen resiliens, sårbarhet och risk utifrån olika perspektiv samt att utföra en riskanalys. Kursen skapar möjligheter för studenten att fördjupa sin kunskap om och förståelse för institutionella normer och praxis från olika perspektiv på policy. Den skapar även möjligheter för studenten att fördjupa sin kunskap om och förståelse för regionala och internationella organisationers praxis, såsom FN (inklusive de globala målen) och EU (med fokus på direktiv och riktlinjer relevanta för resiliens, sårbarhet och risk samt handels- och standardiseringsorgan). Genom exempel och fallstudier från Sverige och dess närområde belyses jämförande perspektiv. Avsikten är att studenten ska ges möjlighet att utveckla förståelse för det geopolitiska sambandet mellan internationella, regionala, och lokala strategier och samverkan för resiliens, sårbarhet och riskhantering. Resiliens, sårbarhet och risk belyses inom samhällsviktiga sektorer som exempelvis transport och transportkedjor, vattenhantering och försörjning, strategiska produkter och ämnen, samt finansiella system. Den högteknologiska samtiden präglad av digitalisering, miljö-, organisatoriska och asymmetriska hot är i fokus. Mekanismer för försäkring, ansvarsförhållanden och ansvarsutkrävande behandlas, liksom förankringen hos befolkningen, där ökad betydelse av individansvar för resiliens och riskhantering i samtida policy problematiseras. Den differentiella spridningen av sårbarheter i förhållande till olika risker bland befolkningen studeras med stöd av olika teoretiska ingångar samt strategier för att uppnå jämlikhet och jämställdhet.

Undervisningsformer
Seminarier

Föreläsningar

Självständiga litteraturstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • visa fördjupad kunskap om olika centrala perspektiv på resiliens, risk och sårbarhet och uppvisa förståelse för Sveriges tillämpning av resiliens och hantering av risk och sårbarhet i ett jämförande perspektiv

Färdighet och förmåga
  • självständigt analysera frågor av relevans för hållbarhet i försörjning och i andra systemegenskaper, utifrån några av de begrepp och teorier som förekommer i forskningen som presenteras under kursen

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • resonera kritiskt kring resiliens och riskhantering i samtida policy, särskilt med avseende på sårbarheter bland befolkningen, med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Examinationsformer

Examination
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Kursen examineras genom en hemtentamen. Seminarier utgör obligatoriska kursmoment utöver examination för godkänt betyg på kursen.

Ett frånvarotillfälle vid obligatoriskt moment kan kompletteras genom en kompletteringsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har 3 arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs betyget G på hemtentamen,samt aktivt deltagande vid seminarier. För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs, utöver krav för Godkänd (G), betyget Väl Godkänd (VG) på hemtentamen.

Antal examinationstillfällen 
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2024-05-17
Andersson Granberg, Tobia et al (2023) Plattform för analys av förmågan att hantera händelser med avseende på ett förändrat klimat (PAKT). CARERs Rapportserie. Rapport nr. 42. Linköping: Linköpings Universitet
Armelius, Hanna Gabriela Guibourg, Andrew T. Levin and Gabriel Söderberg (2020) ”The rationale for issuing e-krona in the digital era” Sveriges Riksbank Economic Review 2020:2
Bø, Eirill, Inger Beate Hovi and Daniel Ruben Pinchasik (2023) ”COVID-19 disruptions and Norwegian food and pharmaceutical supply chains: Insights into supply chain risk management, resilience, and reliability” Sustainable Futures 5 (2023) 100102
Duit, Andreas (2016) “Resilience Thinking: Lessons for Public Administration” Public Administration Vol. 94, No. 2, 2016 (364–380)
Dzhengiz, Tulin et al. (2023) “Unpacking the circular economy: A problematizing review.” Int J Manag Rev. 2023;25:270–296.
Graveline, Marie-Héléne and Daniel Germain (2022) “Disaster Risk Resilience: Conceptual Evolution, Key Issues, and Opportunities” Int J Disaster Risk Sci (2022) 13:330–341
https://doi.org/10.1007/s13753-022-00419-0
Greer, Rachel, et al (2021) “The Waste-Resource Paradox: Practical dilemmas and societal implications in the transition to a circular economy” Journal of Cleaner Production 303 126831
Junestedt, Christian et al (2022) Förslag på utformning av ett livscykelbaserat system för kartläggning av flöden av omställningskritiska råmaterial i den svenska teknosfären. SMED Rapport Nr 10 2022 IVL Rapport Nr C747. IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Lundin, Johan (2018) ”Risk Evaluation and Risk Control in Road Overbuilding of Transport Routes for Dangerous Goods” Journal of Civil Engineering and Architecture 12 (2018) 428-446 doi: 10.17265/1934-7359/2018.06.004
Padilla-Rivera, Alejandro, Sara Russo-Garrido and Nicolas Merveille (2020) “Addressing the Social Aspects of a Circular Economy: A Systematic Literature Review” Sustainability 2020, 12, 7912; doi:10.3390/su12197912
Parker, Dennis J. (2020) Disaster resilience – a challenged science, Environmental Hazards, 19:1, 1-9, DOI: 10.1080/17477891.2019.1694857
Persson Pavlovic, Erik (2023) The weakest link Governing the risk of floods and dam failure in Sweden. Doctoral thesis. Karlstad: Karlstad University Studies 2023:19 (sidor 1-56)
Strandh, Veronica (2023) Hur kan Service och Trygghetspunkter (SOT) på landsbygden stärka lokalsamhällets krisberedskap och förmågan att hantera kriser? Umeå Working Papers in Crisis Management Studies Nummer 4, 2023 ISBN 978-91-8070-124-2 Umeå: Statsvetenskapliga Institutionen Umeå Universitetet
Strandh, Veronica and Niklas Eklund (2019) Frivillighet vid olyckor och kriser. Uppfattningar om centrala spänningsfält. Statsvetenskaplig tidskrift Årgång 121 2019 /4
Wamsler, Christine and Åse Johannessen (2022) “Meeting at the crossroads? Developing national strategies for disaster risk reduction and resilience: Relevance, scope for, and challenges to, integration” International Journal of Disaster Risk Reduction 45 (2020) 101452
Wimelius, Malin Eklund (2023): Preventing violent and hateful extremism: comparing the experiences of domestic Swedish and international humanitarian-development NGOs, Conflict, Security & Development, DOI: 10.1080/14678802.2023.2210529
(3-5 artiklar tillkommer)