Sök

Sök

Kursplan Totalförsvar: styrning, makt och samordning

Engelskt namn: Total defence: governance, power, and coordination

Kurskod:
2SS098
Gäller från termin:
HT 2026
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Statsvetenskapliga institutionen
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2026-01-20

Behörighetskrav

Minst 60 hp inom området samhällsvetenskap, humaniora eller juridik.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Under kursen studeras hur totalförsvaret kan förstås ur olika statsvetenskapliga perspektiv i syfte att möjliggöra för studenten att erhålla fördjupad kunskap inom huvudområdet statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet. Föreläsningar och kurslitteratur skapar möjligheter för studenten att tillgodogöra sig fördjupad kunskap om de olika perspektiv som behandlas under kursen. I kursen betraktas totalförsvaret som ett samlande koncept för hur staten organiserar och samordnar offentliga och privata aktörer under kris och krig. Kursen tar upp centrala teman som bidrar till att studenten bygger förståelse för styrning, organisering och maktförhållanden i och mellan olika aktörer i Sveriges totalförsvarssystem.

Undervisningsformer


Seminarier

Föreläsningar

Självständiga litteraturstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • visa fördjupad kunskap om hur olika statsvetenskapliga perspektiv kan appliceras på totalförsvaret

Färdighet och förmåga
  • självständigt analysera frågor med koppling till totalförsvaret utifrån de begrepp och teorier som förekommer i forskningen som presenteras under kursen

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • självständigt och kritiskt problematisera styrkor och svagheter med totalförsvaret som politisk organisering, utifrån relevanta statsvetenskapliga teorier.

Examinationsformer

Examination sker genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier samt skriftliga inlämningsuppgifter och en muntlig presentation. Frånvaro vid obligatoriska seminarier kan vid högst ett tillfälle kompenseras med en ersättningsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att studenten ska kunna uppnå betyget godkänt på kursen. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast 3 arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För betyget G krävs G på samtliga skriftliga inlämningsuppgifter och den muntliga presentationen, samt aktivt deltagande i seminarier. Betygskriterier redovisas senast vid kursstart. För betyget VG krävs, utöver kraven för betyget G, även betyg VG på minst en skriftlig inlämningsuppgift och den muntliga presentationen.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs. 
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten. 
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2026-06-11
Ansell, Chris, & Gash, Alison. (2008). Collaborative governance in theory and practice. Journal of Public Administration Research and Theory, 18(4), 543–571. https://doi.org/10.1093/jopart/mum032
Bennesved, Peter, Ingemarsdotter, Jenny & McWilliams, Anna. (2026). Nordic strategic culture(s) of civil defence?, Defence Studies, DOI: 10.1080/14702436.2026.2652306

Bouckaert, Geert. "The neo-Weberian state: From ideal type model to reality?." Max Weber Studies 23.1 (2023), 13-59.
Farbøl, Rosanna. (2022). Prepare or resist? Cold War civil defence and imaginaries of nuclear war in Britain and Denmark in the 1980s. Journal of Contemporary History, 57(1), 136–158.
Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS). (2025). Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige 2025. Försvarshögskolan. (396 sidor)
Myndigheten för civilt försvar & Försvarsmakten. (2026). Gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030. Myndigheten för civilt försvar, MCF0048, 2026.
Larsson, Oscar. (2026). NATO’s approach to the civil dimensions of war: From defense to resilience (Chapters 1 & 9). Palgrave Macmillan.
Ljungkvist, Karl. (2024). The military-strategic rationality of hybrid warfare: Everyday total defence under strategic non-peace in the case of Sweden. European Journal of International Security, 9(4), 533–552. https://doi.org/10.1017/eis.2024.18
Mingarini, Noa Melin, & Larsson, Oscar. (2025). Resilience is everywhere, but what does it mean? A study of the use of the term resilience in Swedish public policy. Critical Policy Studies, 1–17.
Obling, Anne Roelsgaard, Berndtsson, Joakim, & Østensen, Åse Gilje. (2026). Conceptualising total defence: Inter-organisational structures in a comparative perspective. European Security. https://doi.org/10.1080/09662839.2026.2620708
Wrange, Johanna. (2022). Entangled security logics: From the decision-makers’ discourses to the decision-takers’ interpretations of civil defence. European Security, 31(4), 576–596. https://doi.org/10.1080/09662839.2021.2021889