Kursplan Politisk styrning av det militära maktmedlet

Registrerad på Högre officersprogrammet (HOP).

Kursen fokuserar på den politiska styrningen av det militära maktmedlet och studerar relationerna mellan den militära och politiska makten i såväl demokratiska som icke-demokratiska politiska system. Kursen introducerar och problematiserar olika teoribildningar, såväl som deras tillämpning i faktiska stater, kring hur civil-militära relationer kan och bör struktureras för att säkerställa både kontroll/styrning av de väpnade styrkorna och militär effektivitet. Detta omfattar hur den statliga styrningen av militären tar sig uttryck i den nationella kontexten i tider av fred, men även relationen mellan olika civila och militära aktörer under genomförande av militära insatser. Således studeras, på ett generellt plan, hur staten styr den militära organisationen, men även exempelvis kopplingen mellan militär professionalism och civil kontroll, liksom hur olika kontrollmekanismer påverkar militär effektivitet.

Undervisningsform

• Seminarier
• Föreläsningar
• Självstudier

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse:

• kritiskt jämföra olika teorier om civil-militära relationer
• redogöra för huvuddragen i den statliga styrningen av den svenska Försvarsmakten

Färdighet och förmåga:

• analysera den militära professionens karaktärsdrag utifrån såväl föreställningar om militär effektivitet som civil kontroll

• analysera och kontrastera centrala argument och påståenden i diskurser som diskuterats under kursen

• problematisera relationerna mellan den militära organisationen och politiska aktörer och strukturer

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• problematisera och kritiskt reflektera över yrkesrollen som officer i skärningspunkten mellan politik och militär maktutövning.

Examination sker genom dels aktivt och konstruktivt deltagande under fyra obligatoriska seminarier, dels genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Frånvaro från obligatoriska seminarier kan efter examinators beslut kompenseras genom inlämning av skriftlig kompletteringsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har tio arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Betyg
Betygsättning sker genom en tregradig betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

På examinerande seminarier ges betyget G eller U.

På den skriftliga inlämningsuppgiften ges betyget VG, G eller U.

För betyget godkänd (G) krävs aktivt och konstruktivt deltagande vid samtliga obligatoriska moment (G) och godkänt på den skriftliga inlämningsuppgiften.

För betyg väl godkänd (VG) på kursen krävs aktivt och konstruktivt deltagande vid samtliga obligatoriska moment (G) och väl godkänt (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursen ges inom uppdragsutbildningen Högre officersprogrammet (HOP).

Kursen kan helt eller delvis komma att ges på engelska.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.