Kursplan Metod och problemlösning

Engelskt namn: Methods and Problem-Solving

Kurskod:
2UK041
Gäller från termin:
HT 2024
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Krigsvetenskap
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap
Ämne:
Krigsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2024-02-06

Behörighetskrav

Då kursen ges som uppdragsutbildning finns inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha följande förkunskaper:

Grundläggande behörighet samt genomgånget Officersprogram eller motsvarande kompetens.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att tillhandahålla möjligheter för deltagaren att (1) utveckla förmåga att förstå, tillämpa och kritiskt granska användandet av vetenskapliga metoder, (2) utveckla färdigheter i problemlösning relevanta för den militära professionen genom användandet av vetenskapliga metoder, och (3) förstå hur vetenskapliga metoder och militära arbetsmetoder förhåller sig till varandra. Centralt för kursen är tillämpningen av teoretiska och metodologiska perspektiv och verktyg från vetenskaplig metod för att hantera problem i olika militära och professionsnära sammanhang. Kursen öppnar upp för deltagaren att bekanta sig med, kritiskt granska samt tillämpa metoder och problemlösning inom vetenskaperna om krig, krigföring och den militära professionen. Dessa olika perspektiv syftar dels till att ge deltagaren möjlighet till en bred förståelse för hur vetenskapliga metoder och militära arbetsmetoder förhåller sig till varandra, dels till att stärka deltagarens förståelse för vetenskapliga metoder.

Genom föreläsningar och självstudier bygger deltagaren förståelse för hur olika vetenskapliga metoder och teorier är strukturerade och hur de tillämpas som analysverktyg för att lösa både vetenskapliga och militära problem. I seminarier tränas deltagaren i att kritiskt granska användandet av olika vetenskapliga metoder samt vilka begränsningar som finns i problemlösande och metod ur olika perspektiv. I seminarier tränas även deltagaren i att själv tillämpa metoder och lösa problem av relevans för den militära professionen. Löpande genom kursen används arbetsmaterial relaterat till militära metoder och problem för att bygga förståelse för när och hur dessa överlappar med eller skiljer sig från det vetenskapliga tillvägagångssättet. Kursen examineras löpande genom deltagande i seminarier samt inlämning av skriftliga uppgifter där deltagarens kunskapsnivå bedöms genom dennes förmåga att applicera, tolka, kritiskt granska, och diskutera för- och nackdelar med olika vetenskapliga metoder.

Undervisningsformer
Seminarier

Föreläsningar

Självständiga litteraturstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse
  • förklara för- och nackdelar med centrala metodologiska angreppssätt samt tekniker för datainsamling och analys
  • redogöra för skillnader och likheter mellan vetenskapliga och militära arbetsmetoder för analys och problemlösning på svenska och engelska
  • redogöra för skillnader och likheter mellan vetenskapliga angreppssätt och utrednings- och utvärderingsarbete

Förmåga och färdigheter
  • identifiera i vetenskapliga-, utrednings- och utvärderingsarbeten hur en metod har applicerats och vad denna applicering betyder för arbetets kvalitet och slutsatser
  • tillämpa vetenskapliga metoder för att hantera problem av vetenskaplig och militär art

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • kritiskt diskutera vetenskapens metodologiska möjligheter och begränsningar inom både vetenskap och den militära professionen
  • göra bedömningar ur vetenskapliga och militära perspektiv rörande metodologiska val för att lösa en given uppgift/problem.

Examinationsformer

Inlämningsuppgift
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier,samt skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemålsom innefattar engelska språket examinerasinom ramen för obligatoriska seminarier.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på en uppgift ska kunna uppnås. Deltagare disponerar tio arbetsdagar för komplettering efter det att en kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna skriftliga inlämningsuppgifter betygssättsinte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd (G) krävs godkänt betyg på samtliga av de skriftliga inlämningsuppgifterna, samt aktivt deltagande i obligatoriska seminarier. För betyget Väl Godkänd (VG) krävs, utöver krav för betyget godkänd (G), betyget väl godkänt på minst 75% av de skriftliga inlämningsuppgifterna. Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har deltagaren rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Delar av undervisningen kan även bedrivas på engelska.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-06-19
Beach, D & Pedersen, R.B. (2019). Process-tracing methods: Foundations and guidelines. Ann Arbor: University of Michigan press, pp.1-12.

Bowen, G. A. (2009). Document analysis as a qualitative research

method. Qualitative research journal, 9(2), 27-40.
Brady, H. E., Collier, D., & Seawright, J. (2006). Toward a pluralistic vision of methodology. Political Analysis, 14(3), 353-368. Sidorna 353-356, 359-360, 361
Braun, V. and V. Clarke (2006). "Using Thematic Analysis in Psychology." Qualitative Research 3(2): 77-101.
Bruusgaard, K. V. (2024). Deterrence asymmetry and strategic stability in Europe. Journal of Strategic Studies, 47(3), 334-362.
Ceccorulli, M., & Coticchia, F. (2015). Multidimensional threats and military engagement: the case of the Italian intervention in

Libya. Mediterranean Politics, 20(3), 303-321.
Coppedge, M. (1999). Thickening thin concepts and theories: combining large N and small in comparative politics. Comparative Politics, 465-476.
Deglow, Annekatrin, and Ralph Sundberg (2021). “To Blame or to Support? Largescale Insurgent Attacks on Civilians and Public Trust in State Institutions”. International Studies Quarterly 65: 435-447.
Eriksson, Fredrik. (2021) Nation, folk och ras: Språkstriden i svensk

militärattachérapportering under mellankrigstiden. Historisk
Tidskrift för Finland. Årgång 106, 2021:1
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2015). Metodpraktikan. Femte upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer.
Kapitel 1-15, 19-20.

Florén, A., Ågren, H., & Erlandsson, S. (2018). Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. Studentlitteratur AB. Kapitel 4 och 5
George, A. L. & Bennett, A. (2005) Case studies and theory development in the social sciences . Cambridge, Mass: MIT Press. pp.71-89 och pp.189-203.
Hellspong, Lennart. "Källkritisk analys.". Studentlitteratur.

Jervis, Robert. “Complexity and the Analysis of Political and Social Life,” Political Science Quarterly 112, no. 4 (Winter 1997–98): 593.

Kellstedt, P. M., & Whitten, G. D. (2018).* The fundamentals of political science research. Cambridge University Press.

Lacina, B. (2006). Explaining the severity of civil wars. Journal of conflict resolution, 50(2), 276-289.
Larsdotter, Kersti. “Exploring the Utility of Armed Force in Peace Operations: German and British Approaches in Northern Afghanistan.” Small Wars & Insurgencies 19, no. 3 (2008): 352–373.
Leech, B. L. (2002). Interview methods in political science. PS-WASHINGTON-, 35(4), 665-668.
Lundqvist, S. (2015). Why teaching comprehensive operations planning requires transformational learning. Defence Studies, 15(2), 175-201.
Lundqvist, Stefan. (2018) "Uppföljning och utvärdering av operationer.". Thunholm, Widén och Wikström (red.), Militära arbetsmetoder, Universus Academic Press. Sidorna 163-192
NATO (2015). NATO Operations Assessment Handbook.

Nisser, J. (2023). Conceptualizing doctrinal rejection: a comparison between Active Defense and Airland Battle. Defence Studies, 23(2), 274-291.
Ohlsson, A., Nilsson, S. A., & Larsson, G. (2021). A qualitative study of military officers’ perceptions of the adaptions couples make to meet the military organisation’s implicit expectations. International Journal
of Organizational Analysis.
Ruffa, Chiara, and Ralph Sundberg. "Breaking the frame: Frame disputes of war and peace." Acta Sociologica 61.3 (2018): 317-332.
Russia Today (2002) “Russia denies Ukraine war-crimes allegations”, 3 April 2022,

Tickner, J. A. (2004). Feminist responses to international security studies. Peace review, 16(1), 43-48. (8 sidor)
Vego, Milan (2012). “Science vs the Art of War”, NDU Press