Kursplan Luftoperationer
Engelskt namn: Air Operations
Kurskod:
2UK048
Gäller från termin:
VT 2025
Utbildningsnivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygsskala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Krigsvetenskap
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap
Ämne:
Krigsvetenskap
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2025-02-18
Behörighetskrav
Då kursen ges som uppdragsutbildning finns inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha följande förkunskaper:
Grundläggande behörighet samt genomgånget Officersprogram eller motsvarande kompetens.
Grundläggande behörighet samt genomgånget Officersprogram eller motsvarande kompetens.
Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg
Syftet med denna kurs är att ge deltagaren möjlighet att fördjupa sin förståelse för defensiva och offensiva luftoperationer utifrån både en nationell och multinationell militär kontext.
De dominerande teorierna om luftmakt speglar stormakters militära kontext, stater som drar nytta av både kvantitativt och kvalitativt större luftmaktskapacitet än småstater. Kursen introducerar forskningsfältet om småstaters luftmaktsdilemman, vilket ger deltagaren möjlighet att analysera och kritiskt utvärdera de aktiva och latenta förmågor och fördelar småstater besitter som gör det möjligt för dem att avskräcka aggression, överleva attack, slå tillbaka, och vinna i krig. För att spegla Sveriges nya status som 32:a medlem i Nato, inkluderas även analyser av de skyldigheter som Sverige har enligt Natos artiklar 1 till 5 i relation till teoretiska, doktrinmässiga och praktiska aspekter av strid inom en militär allians. Kursen behandlar utöver militära förmågor andra kontextuella aspekter såsom geografiska, teknologiska och industriella faktorer vilka historiskt har utnyttjas av små stater till avgörande militär effekt.
Genom föreläsningar, självstudier och seminarier fördjupar deltagaren sina kunskaper om luftmaktsteori generellt och teoribildning kring småstaters luftmaktsdilemman och luftoperationer i synnerhet samt får en ökad förmåga att kontrastera dessa. Genom att problematisera sina kunskaper om småstaters luftmaktsdilemman och luftoperationer i seminarier, samt pröva dem under en kortare praktisk övning, stärks deltagarens värderingsförmåga och förhållningssätt.
Seminarier, föreläsningar, självstudier, praktisk övning.
De dominerande teorierna om luftmakt speglar stormakters militära kontext, stater som drar nytta av både kvantitativt och kvalitativt större luftmaktskapacitet än småstater. Kursen introducerar forskningsfältet om småstaters luftmaktsdilemman, vilket ger deltagaren möjlighet att analysera och kritiskt utvärdera de aktiva och latenta förmågor och fördelar småstater besitter som gör det möjligt för dem att avskräcka aggression, överleva attack, slå tillbaka, och vinna i krig. För att spegla Sveriges nya status som 32:a medlem i Nato, inkluderas även analyser av de skyldigheter som Sverige har enligt Natos artiklar 1 till 5 i relation till teoretiska, doktrinmässiga och praktiska aspekter av strid inom en militär allians. Kursen behandlar utöver militära förmågor andra kontextuella aspekter såsom geografiska, teknologiska och industriella faktorer vilka historiskt har utnyttjas av små stater till avgörande militär effekt.
Genom föreläsningar, självstudier och seminarier fördjupar deltagaren sina kunskaper om luftmaktsteori generellt och teoribildning kring småstaters luftmaktsdilemman och luftoperationer i synnerhet samt får en ökad förmåga att kontrastera dessa. Genom att problematisera sina kunskaper om småstaters luftmaktsdilemman och luftoperationer i seminarier, samt pröva dem under en kortare praktisk övning, stärks deltagarens värderingsförmåga och förhållningssätt.
Undervisningsformer
Seminarier, föreläsningar, självstudier, praktisk övning.
Mål
Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:
Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Kunskap och förståelse
- diskutera olika luftmaktsteoriers tillämpbarhet i en små statskontext
- problematisera de operativa och taktiska utmaningarna kopplade till förhållandet mellan Nato Artikel 3 och Artikel 5 utifrån ett svenskt perspektiv
- identifiera hur fördel i luftmaktsstrid kan skapas utifrån icke-militära förmågor
Färdighet och förmåga
- analysera och problematisera en småstats luftstridskrafters taktiska och operativa uppträdande vid strid mot en motståndare med överlägsna resurser
- tillämpa relevanta luftmaktsteoretiska perspektiv vid planering och genomförande av luftoperativ verksamhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- utvärdera förklaringskraften i småstatsfokuserade luftmaktsteorier i förhållande till de strategiska, operativa och taktiska ledningsnivåerna
- reflektera över relevansen av småstatsfokuserade luftmaktsteorier när dessa småstater är medlemmar i en stor allians med ömsesidiga försvars- och säkerhetsgarantier.
Examinationsformer
Kursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift samt genom aktivt deltagande på obligatoriska moment. De obligatoriska momenten är seminarier och praktisk övning.
Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tio arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.
För betyget Godkänd (G) på kursen krävs Godkänt (G) på den skriftliga inlämningsuppgiften, samt aktivt deltagande i samtliga obligatoriska moment. För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs, utöver krav för betyget Godkänd (G), att deltagaren uppnår betyget Väl Godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
För den praktiska övningen i kursen saknas praktiska förutsättningar att erbjuda omexamination inom gängse tidsramar. Omexamination av praktiska övningar erbjuds därför vid nästa tillfälle som kursen ges.
Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tio arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.
Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.
För betyget Godkänd (G) på kursen krävs Godkänt (G) på den skriftliga inlämningsuppgiften, samt aktivt deltagande i samtliga obligatoriska moment. För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs, utöver krav för betyget Godkänd (G), att deltagaren uppnår betyget Väl Godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.
Antal examinationstillfällen
Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.
För den praktiska övningen i kursen saknas praktiska förutsättningar att erbjuda omexamination inom gängse tidsramar. Omexamination av praktiska övningar erbjuds därför vid nästa tillfälle som kursen ges.
Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har deltagaren rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.
Övriga föreskrifter
- Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
- Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.