Kursplan Metoder för forskning och utveckling: neopositivistiska (förklarande) ansatser

Engelskt namn: Methods for Research and Development: Neopositivistic (explanatory) Approaches

Kurskod:
2UK056
Gäller från termin:
HT 2025
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Krigsvetenskap
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap
Ämne:
Krigsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2025-03-18

Behörighetskrav

Då kursen ges som uppdragsutbildning behövs inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha: grundläggande behörighet, genomgånget Officersprogram eller liknande, samt genomgången kurs Metod och problemlösning.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att uppnå: (1) en fördjupad förmåga att förstå, kritiskt granska och tillämpa vetenskapliga metoder, (2) en fördjupad kunskap om de vetenskapsfilosofiska grunderna inom förklarande samhällsvetenskapliga ansatser och dessas begränsningar, samt (3) förbereda sig inför arbetet med ett självständigt arbete på magister- eller masternivå. Centralt i kursen är att deltagaren fördjupar sin förmåga att, med ett kritiskt förhållningssätt, kunna både värdera tillämpningen av och själv tillämpa olika teoretiska perspektiv och metodologiska verktyg. Vidare fördjupar deltagaren sina färdigheter att bedöma analytiska verks vetenskapliga bidrag och relevans. Kursen möjliggör för deltagaren att fördjupa sina färdigheter inom vetenskapsteori, kvantitativa och kvalitativa förklarande metoder, ett kritiskt förhållningssätt till analys och metod, samt skapar en introduktion till god forskningssed och forskningsetiska ställningstaganden. Vidare skapar kursen möjligheter för deltagaren att fördjupa sina kunskaper och färdigheter för att självständigt tillämpa teorier och metoder för problemlösning relevanta för den militära professionen och för att kunna följa och bidra till kunskapsutvecklingen inom krigsvetenskapen. Löpande genom kursen studeras hur olika former av systematiskt genomförda undersökningar kan besvara frågeställningar inom såväl den vetenskapliga debatten som beträffande professionsnära problem eller utvärderingar.

Genom föreläsningar, seminarier och självstudier bygger deltagaren fördjupad förståelse för hur de neopositivistiska vetenskapliga metoderna och teorierna är strukturerade, hur dessa tillämpas, samt hur forskningsprocessen är uppbyggd. Genom att i kursens seminarier kritiskt granska vetenskapliga teorier och metoders tillämpbarhet för att lösa problem som har inom- och utomvetenskaplig relevans, vidareutvecklar deltagaren sin vetenskapliga metodkompetens. I seminarier utvecklar deltagaren sin förmåga att självständigt identifiera och tillämpa lämpliga

metoder för problemlösning. Kursen examineras genom deltagande i seminarier samt inlämning av en skriftlig uppgift.

Undervisningsformer 


Föreläsningar

Självständiga litteraturstudier

Seminarier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse
  • uppvisa fördjupad kunskap och förståelse rörande relationen mellan teori- och metodtillämpning samt vetenskapsteoretiska perspektiv och begrepp

Färdighet och förmåga
  • tillämpa vetenskapliga teorier och metoder för att lösa problem av vetenskaplig och professionsnära art
  • bedöma hur metoder och teorier tillämpas i vetenskapliga-, utrednings- och utvärderingsarbeten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera de möjligheter och begränsningar som erbjuds av teoretiska och metodologiska ramverk med förklarande ansats i att utveckla den militära praktiken 
  • självständigt och tillsammans med andra reflektera kring vikten av god forskningssed och forskningsetiska ställningstaganden.

Examinationsformer

Inlämningsuppgift
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier, samt genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på en uppgift ska kunna uppnås. Deltagare disponerar tio arbetsdagar för komplettering efter det att en kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkommen skriftlig inlämningsuppgift betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygsättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

För betyget Godkänd (G) krävs godkänt betyg på den skriftliga inlämningsuppgiften samt aktivt deltagande i obligatoriska seminarier.

För betyget Väl godkänd (VG) krävs, utöver krav för betyget Godkänd (G), Väl Godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har deltagaren rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-04-30
Litteraturlista (cirka 860 sidor)

Repetitionslitteratur (främst)
Esaisson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Sundell, A., Towns, A. & Wängnerud, L. (2024) Metodpraktikan, Norstedts. Kapitel 2, 7, 8, 9, 11, 13, 16, 17, 19, 20, 24 (cirka 190 sidor)

Vetenskapsteori och etik
Bleiker, R. (2015). Pluralist methods for visual global politics. Millennium, 43(3), 872-890.

Drake, Pat, and Linda Heath (2011). “Thinking about Ethical Considerations,” in Practitioner Research at Doctoral Level: Developing Coherent Research Methodologies, (New York, NY: Routledge), pp. 47–58, (11 sidor)

Moses, J. W., & Knutsen, T. L. (2019). Ways of knowing: Competing methodologies in social and political research. Bloomsbury Publishing. Kap 1-2 (44 sidor; förklarande), kap 7-8 (tolkande; 23 sidor)

Thaler, K. M. (2017). Mixed methods research in the study of political and social violence and conflict. Journal of mixed methods research, 11(1), 59-76. (18 sidor)

Vego, Milan (2012). “Science vs. The Art of War”. JFQ, Issue 66 (9 sidor)

Vetenskapsrådets God forskningssed (2017). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rappor- ter/2017-08-29-god-forskningssed.html. Kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9.1 (45 sidor)
Jämförande fallstudier
Andersson, K. E. (2018). Key requirements in the procurement of future low observable combat vehicles: a European perspective. Systems Engineering, 21(1), 3-15. (9 sidor)

Bennett, Andrew (2010). ”Case study methods: Design, use and comparative advantages”, in Nahmias-Walinsky, Yael, Models, Numbers and Cases: Methods for Studying International Relations, (Ann Arbor: Michigan University Press), pp. 19-48, (29 sidor)

Blatter, Joachim and Markus Haverland (2012). Designing Case Studies: Explanatory Approaches in Small-N Research. 1st ed. (London: Palgrave Macmillan UK), pp. 33-71 (38 sidor)

Modig, O., & Andersson, K. (2022). Military Innovation as the Result of Mental Models of Technology. Scandinavian Journal of Military Studies, 5, 1. (18 sidor)

Ruffa, Chiara (2017) Military cultures and force employment in peace operations. Security Studies 26(3): 391-422. (32 sidor)

Seawright, Jason & John Gerring (2008). ”Case selection techniques in case study research: A menu of qualitative and quantitative options”. Political Research Quarterly 61(2): 294-308 (15 sidor).

Process-tracing/enfallsstudier
Beach, Derek and Rasmus Brun Pedersen (2013) Process-Tracing Methods. Foundations and Guidelines. The University of Michigan Press. Chapter 1, 2, 6, and 8. Available online. Kap 1 (sidor 1-12), kap 2, 8, 9, 10 (81 sidor)

Collier, David (2011). Understanding Process Tracing. PS: Political Science and Politics, 44(4): 823-830. Available online. (8 sidor)

Deglow, A. (2023). Losing hearts and minds: civil conflict, counterinsurgency policing and postwar crime in insurgent strongholds. Terrorism and political violence, 35(2), 370-389. (20 sidor)

Grech-Madin, Charlotte (2021) Water and warfare: The evolution and operation of the water taboo. International Security 45(4): 84–125. (42 sidor)

Neumann Bergenwall, S. (2024). Israeliskt militärt tänkande - från gräsklippning och gråzonsoperationer till storkrig. Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI), FOI Memo 8585 (10 sidor)

Ricks, Jacob I. and Amy H. Liu (2018). “Process-Tracing Research Designs: A Practical Guide.” PS, Political Science & Politics 51, no. 4, pp. 842–846 (5 sidor).

Kvantitativa metoder
Berntson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016). Enkätmetodik. Natur och kultur. Kap 1, 2, 3, 4 (kap 4 enbart 63-68), kap 5, kap 8 (kap 8 enbart 198-206), kap 9 (127 sidor)

Andersson, H., & Wedebrand, C. (2024). Försvarsvilja och gemenskap – Betydelsen av förtroende och demokrati för försvarsviljan. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), FOI Memo 8593 (4 sidor)

Datainsamling
Brounéus, K., 2011. In-depth Interviewing: The process, skill and ethics of interviews in peace research In: Höglund, K. and Öberg, M. eds. Understanding Peace Research. Routledge, 142-157. (15 sidor)

Morgan, H. (2022). Conducting a qualitative document analysis. The Qualitative Report, 27(1), 64-77. (14 sidor)

Sundberg, R., & Harbom, L. (2011). Systematic data collection: experiences from the Uppsala Conflict Data Program. In Understanding Peace Research (pp. 91-113). Routledge. (24 sidor)

Mikecz, R. (2012). Interviewing elites: Addressing methodological issues. Qualitative inquiry, 18(6), 482-493. (12 sidor)

Mwita, K. (2022). Factors to consider when choosing data collection methods. International Journal of Research in Business and Social Science (2147-4478), 11(5), 532-538. (7 sidor)

Leech, B. L. (2002). Asking questions: Techniques for semistructured interviews. PS: Political Science & Politics, 35(4), 665-668. (4 sidor)

Rekommenderad läsning:
Slater, D., and Ziblatt, D. (2013). “The enduring indispensability of the controlled comparison.” Comparative Political Studies, 46(10), 1301-1327. Available online. (för den som vill dyka ner i hur jamförande fallstudier med mer djup kan sägas hitta kausala förklaringar och extern validitet)

Hoover Green, Amanda and Dara K. Cohen, 2021. “Centering Human Subjects: The Ethics of ‘Desk Research’ on Political Violence,” Journal of Global Security Studies 6(2)DOI: 10.1093/jogss/ogaa029. Available online.* (för den som skrivbordsforskar)

Guillemin, Marilys and Lynn Gillam. 2004. “Ethics, reflexivity, and ‘ethically important moments’ in research.” Qualitative Inquiry 10(2): 261-280. (för den som vill djupare in i reflexivitet