Sök

Sök

Kursplan Högre operativ chefskurs (HOPCK)

Engelskt namn: Advanced Course in the Practice of Operational Command

Kurskod:
2UK058
Gäller från termin:
HT 2025
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
6.0 hp
Fördjupning:
AXX
Betygs­skala för helkurs:
Tvågradig skala
Huvudområde:
Krigsvetenskap
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap
Ämne:
Krigsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2025-02-18

Behörighetskrav

Då kursen ges som uppdragsutbildning finns inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha följande förkunskaper: Genomförd Högre officersprogrammet (HOP) eller motsvarande.

Deltagaren ska ha godkänd säkerhetsprövning till säkerhetsklass 2, NATO Secret.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att ge deltagaren möjlighet att utveckla sin förståelse för Sveriges säkerhetsstrategi och den politiska styrningen av Sveriges totalförsvar, samt hur dessa påverkar militär ledning på högre nivåer. Med utgångspunkt i deltagarnas egna yrkeserfarenheter och aktuell krigsvetenskaplig forskning fördjupas deltagarnas förståelse för de faktorer som påverkar hur säkerhetspolitik formas i såväl en svensk nationell kontext som i en Natokontext. Vidare problematiseras relationen mellan utformning och implementering av nationella säkerstrategier i en militär allians.

Genom föreläsningar, grupparbeten, seminarier och självstudier skapar kursen förutsättningar för deltagaren att utveckla sitt kritiska och kreativa militära tänkande i ett samhälleligt helhetsperspektiv. Under kursen tillvaratas deltagarens praktiska yrkeskunskaper genom reflektion och diskussion. Seminarier och självstudier möjliggör för deltagaren att fördjupa sina kunskaper om aktuell forskning som förklarar och tolkar operationalisering av nationella säkerhetsstrategier inom militärallianser. Seminarierna innehåller redovisningar som tillvaratar deltagarens professionserfarenheter i syfte att stärka deltagarens förmåga att föra kritiska resonemang kring krigsvetenskapliga teoriers påverkan på nationella säkerhetsstrategier.

Undervisningsformer:


Föreläsningar, seminarier, grupparbeten och självstudier.

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse
  • förklara hur berörda svenska myndigheter tolkar och operationaliserar den svenska säkerhetsstrategin

Färdighet och förmåga
  • analysera den svenska säkerhetsstrategin utgående från centrala krigsvetenskapliga begrepp, idéer och principer

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • kritiskt resonera och problematisera över hur svenska myndigheter operationaliserar den svenska säkerhetsstrategin
  • kritiskt värdera etiska implikationer för svenska myndigheter samt deras myndighetsutövning som ett resultat av operationalisering av den svenska säkerhetsstrategin.

Examinationsformer

Kursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tio arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygssättning sker genom en tvågradig betygsskala: Underkänd (U) och Godkänd (G).

För att erhålla betyget Godkänd (G) på kursen ska deltagaren vara godkänd på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är begränsat till två utöver ordinarie examination.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har deltagaren rätt att en gång per termin under en tvåterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-09-08
Andreasson, Annika et al.: Cybersecurity work at Swedish administrative authorities: taking action or waiting for approval, Cognition, Technology & Work 26.4 (2024): 709-731.
Bornemark, Jonna. Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Falun: Scandbook, 2020. s. 9-11, 15-157

Burk, James. “Theories of Democratic Civil-Military Relations”, 29:1, Armed Forces and Society, 2002.

Ekengren, Magnus and Hollis, Simon (2019) “Explaining the European Union’s Security Role in Practice”, Journal of Common Market Studies, pp. 1-20. , Volume 58, Issue 3, May 2020, Pages 616-635
Engberg, Katarina (2022) EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige, SIEPS-rapport, mars, 6epa.
Forsberg, Tuomas, and Magnus Christiansson. NATO’s Northern Enlargement : Finland and Sweden’s Path to Membership. Bristol: Bristol University Press, 2025
Franke, Ulrik: Att utveckla och implementera cybersäkerhetspolicy: Lärdomar från den finansiella sektorn, Statsvetenskaplig tidskrift, 126.2 (2024): 251-272
Hagström, Linus. Är Sverige säkert nu? – Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik, Carlssons Bokförlag AB, 2024

Jonsson, Oscar. Hotet från Ryssland, Mondial

Mattson, Ingvar. Sverige i NATO. Första upplagan. Stockholm: Dialogos, 2025
Nationell säkerhetsstrategi, Skr.2023/24:163

Weissmann, Mikael, Nilsson et al. Hybrid Warfare, Security and Assymetric Conflict in International Relations. London: Tauris Bloomsbury Publishing Plc, 2021. Förord samt Kap 1, 5, 13, 14, och 17

Westberg Jacob, Svenska säkerhetsstrategier, Från neutralitetspolitik till ansökan om Natomedlemskap. Studentlitteratur AB, 2023

Willett Marcus, The Cyber Dimension of the Russia–Ukraine War, Survival, Global Politics and Strategy. Global Politics and Strategy, Volume 64, 2022 - Issue 5