Försvarshögskolan Anna Lindh-biblioteket Studentportalen Mitt FHS
In English

Hitta utbildning

Kursplan Vetenskapsteori

Engelskt namn: Theory of science

Kurskod:
3LL0002
Gäller från termin:
VT 2025
Utbildnings­nivå:
Forskarnivå
Omfattning:
5.0 hp
Fördjupning:
undefined
Betygs­skala för helkurs:
Tvågradig skala
Huvudområde:
Institution:
Institutionen för ledarskap och ledning
Ämne:
Ledarskap och ledning
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2025-04-22

Behörighetskrav

Antagen till forskarutbildning vid svenskt eller utländskt universitet/högskola.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att erbjuda doktoranden en introduktion till centrala begrepp och perspektiv inom samtida vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori som är relevanta för samhällsvetenskaper. Doktoranden förväntas vara bekant med grundläggande, klassisk vetenskapsteori och dess utveckling. Kursen fokuserar istället på mer samtida vetenskapsteoretiska perspektiv. Fördjupningar sker inom olika vetenskapsteoretiska perspektiv som samhällsvetenskapliga forskare kan komma att stöta på som producent och konsument av kunskap.

Kursen är uppbyggd kring olika tematiska moment som behandlas i examinerande seminarier. Under seminarierna ges studenten möjlighet till reflektion kring respektive vetenskapsteoretiskt område, men också i förhållande till det egna forskningsområdets antaganden, möjligheter och begränsningar. Kursen avslutas med en individuell skriftlig inlämningsuppgift vars innehåll doktoranden relaterar till eller tillämpar på det egna avhandlingsområdet.

Undervisningsformer 


Föreläsningar

Seminarier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas doktoranden kunna:

Kunskap och förståelse
  • förklara och beskriva centrala begrepp i samtida vetenskapsteori

Färdighet och förmåga
  • identifiera analytiska styrkor och svagheter i olika vetenskapsteoretiska skolbildningar
  • inta ett kritiskt förhållningssätt till attityder och tankemönster, både i den egna disciplinen och det egna forskningsområdet, med hänsyn till frågor om maktordningar och sanningsanspråk

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera implikationerna av olika vetenskapliga skolbildningar för empirisk forskning
  • teoretisera avseende aktuella diskussioner om etnicitet, genus och makt i förhållande till forskning och vetenskap
  • reflektera över hur valet av vetenskapsteoretiska teorier och begrepp påverkar den egna forskningen.

Examinationsformer

Kursen examineras genom obligatoriska seminarier som utgörs av litteraturseminarier och ett oppositionsseminarium, om sammanlagt 2,5 hp, och en avslutande individuell skriftlig inlämningsuppgift om 2,5 hp. Litteraturseminarierna består av en kortare reflekterande text i vilken doktoranden förbereder sitt underlag för diskussioner under seminariet, samt aktivt deltagande i diskussionerna under seminariet. Kursens avslutande seminarium är ett oppositionsseminarium bestående av tre delar: muntligt försvar av den egna individuella skriftliga inlämningsuppgiften, opponering på annan doktorands skriftliga inlämningsuppgift samt aktivt deltagande i diskussionerna under seminariet.

Betyg


Betygssättning sker genom en tvågradig betygsskala: Underkänd (U) och Godkänd (G). För att erhålla betyget Godkänt (G) i kursen krävs att doktoranden uppnår betyget Godkänt (G) i samtliga examinerande moment i kursen.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Om en doktorand har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-04-09
Böcker
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Tredje upplagan). Studentlitteratur. (Valda delar ca 80 s samt som referenslitteratur)
Ingemann, J.H. (2016). Vetenskapsteori För Samhällsvetare. Gleerups. (Valda delar ca 20 s samt som referenslitteratur)
Bokkapitel
Bhaskar, R. (2013). A realist theory of science. Routledge. http://uberty.org/wp-content/uploads/2015/09/Roy_Bhaskar_A_Realist_Theory_of_Science.pdf (20 s)
Archer, M.S. (1995). The vexatious fact of society, i: Archer, M. (1995) Realist social theory: the morphogenetic approach. Cambridge University Press, s 1-30 (30 s).
Harding, S. (1993). Rethinking standpoint epistemology: What is “strong objectivity”? In: L. Alcoff, E. Potter, eds., Feminist Epistemologies, (pp. 49-82). Routledge. (30 s.)
Laclau, E. (2007) Discourse, i: Goodin, R., Pettit, P. & Pogge, T. (red.) A Companion to Contemporary Political Philosophy, andra upplagan, vol I, s 541-548. Blackwell. (7 s)
Artiklar
Bignetti, B., de Souza, A. C. A. A., & Petrini, M. (2023). Actor-network theory: methodological issues in practice. Qualitative Research in Organizations and Management, 18(2), 142–162. https://doi.org/10.1108/QROM-05-2022-2337 (20 s)
Boussebaa, M., Sinha, S., & Gabriel, Y. (2014). Englishization in offshore call centers: A postcolonial perspective. Journal of International Business Studies, 45(9), 1152–1169. https://doi.org/10.1057/jibs.2014.25 (18 s)
Frederiksen, D. J., & Kringelum, L. B. (2021). Five potentials of critical realism in management and organization studies. Journal of Critical Realism, 20(1), 18-38. https://doi.org/10.1080/14767430.2020.1846153 (20 s)
Haraway, D. (1988). Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective. Feminist Studies, 14(3), 575–599. https://doi.org/10.2307/3178066 (25 s)