• Start
  • Ny professor: Så fungerar den globala säkerhetsordningen
Kjell Engelbrekt

Forskningen har ofta handlat om de formella eller informella organen. Min poäng är att det finns en relation där de formella och informella organen tillsammans skapar den globala världsordningen, säger Kjell Engelbrekt.

Ny professor: Så fungerar den globala säkerhetsordningen

Kjell Engelbrekt vid Försvarshögskolans statsvetenskapliga avdelning har uppnått den högsta akademiska nivån och blivit professor. I sin installationsföreläsning beskrev han under rubriken 3,5 forskningsproblem vad han gjort och pekade även något framåt.

Den första punkten handlar om Östeuropa efter kommunismens fall och hur länderna anpassade sin säkerhetspolitik till det nya läget. Kjell Engelbrekt studerade främst demokratisering och institutionsbyggande i några länder i Central- och Östeuropa under 1990-talet.

Ett annat stort ämne i Kjell Engelbrekts forskning är hur små länder i Europas geografiska utkanter anpassade sin säkerhetspolitik efter murens fall. Kjell Engelbrekt undersökte Sverige, Finland, Grekland och Bulgarien.

– Det ska krävas mycket för att ett land ska ändra sin säkerhetspolitik, säger Kjell Engelbrekt. I Finlands fall var det närmast en ekonomisk chock som följde när den gamla Sovjethandeln försvann. Då kunde man också säga upp vänskaps- och biståndspakten som hängt över de finländska beslutsfattarna sedan krigsslutet. Bulgarien gick från Warszawapakten till Nato medan Sverige och Grekland inte ändrade kursen. Man kan säga att Europa befann sig i ett limbotillstånd från augusti 1991 när Sovjetunionen upplöstes till februari 1994 när Nato bombade bosnienserbiska ställningar utanför Sarajevo och EU tog ansvar för östutvidgningen. Det var också de här frågorna som tog mig till Försvarshögskolan för tolv år sedan, säger Kjell Engelbrekt.

Även toppmöten skapar samförstånd

Det tredje och senaste forskningsområdet är stormakternas säkerhetspolitik och den globala säkerhetsordningen. Det finns formella organ som FN:s säkerhetsråd och informella organ som G7 (eller G8 innan Ryssland uteslöts) och G20, som omfattar medelstora länder vid sidan om stormakterna.

– Forskningen har ofta handlat om antingen de formella eller informella organen. Min poäng är att det finns en relation här och de formella och informella organen tillsammans skapar den globala världsordningen. Om man inte ser denna helhet så ser systemet mer skakigt ut än vad det är. Trots allt har ju FN:s säkerhetsråd lyckats med sin huvuduppgift att se till att det inte bröt ut något krig mellan stormakterna. Trots misslyckanden, som det senaste i Syrien, har FN ändå klarat sin andra uppgift att skapa en hyfsad stabilitet i världen. Men även toppmöten bidrar alltså till att skapa samförstånd.

De permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet speglar dåligt var dagens makt ligger. Krigets förlorare Japan och Tyskland fick inte vara med som permanenta medlemmar och är några av världens mäktigaste länder.

– Jag är inte ensam om att tro att USA:s inflytande i världen kommer att minska. Frågan är vad som kommer istället? Kommer de nya mäktiga nationerna att dela dagens syn på den globala säkerhetsordningen. Säkerhetsrådets resolutioner är bindande för alla medlemsländer. Ingen vill ändra på detta idag.

Bakom den här studien ligger två vistelser i USA. 2010 var Kjell Engelbrekt på Columbiauniversitetet i New York och 2014 vid University of Illinois i Chicago. Intervjuer med forskare och diplomater har legat till grund för boken High-Table Diplomacy som ges ut till sommaren. Kjell Engelbrekt är sedan en tid nonresident senior fellow vid Chicago Council on Global Affairs som är en av världens äldsta och mest ansedda tankesmedjor.

Tänkarnas guldålder

– Den sista delen i min föreläsning gäller ett akademiskt hobbyprojekt. Jag är fascinerad av tiden i det tyskspråkiga Europa från cirka 1875 till 1950. Det var en guldålder för filosofer, ekonomer, sociologer och historiker och inte minst konstnärer. Vad formade de framgångsrika teoretikerna och forskarna? Det var en dynamisk tid med Tyskland som motorn. Men tiden var också problematisk med politisk extremism, våldsbejakande ideologier som utmynnade i två världskrig. Idag kanske man kan uppfatta att Europa åter står inför ett vägval. Kanske är det därför som jag lockas att gå tillbaka till de stora tänkarna från denna epok, avslutar Kjell Engelbrekt.

Dela: