Sök
  • Start
  • Han vill bidra till att förbättra Försvarsmaktens arbete
Porträtt av Peter Thunholm.

Han vill bidra till att förbättra Försvarsmaktens arbete

En av Peter Thunholms drivkrafter är att hitta nya lösningar som kan förbättra Försvarsmaktens verksamhet, och hans forskning har bland annat lagt grunden för en ny planeringsmetodik och en modell för doktrinutveckling. En annan hjärtefråga är att locka fler officerare till forskarutbildningen.

Förutom att vara professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan har Peter Thunholm även den militära graden som överstelöjtnant i armén. Och det var faktisk hans egna erfarenheter från officersyrket som väckte intresset för att börja forska. Den metod för planering som han lärt sig under utbildningen visade sig svår att tillämpa i verkligheten.

– Det gick inte att göra som vi hade lärt oss, för då hann man inte klart i tid. Att det inte fungerade gjorde också att man tvivlade på sig själv och det framkallade en känsla av osäkerhet.

Den erfarenheten fick Peter Thunholm att börja fundera på hur man skulle kunna förändra planeringsmetodiken för att få arbetet att fungera bättre.

– När jag sedan skulle skriva uppsats på motsvarande högre officersutbildningen tittade jag på hur erfarna chefer fattar beslut i verkliga situationer, och hur omedvetna processer påverkar. Jag tyckte att jag var något på spåren och såg hur vi borde göra i stället.

För att kunna påbörja forskarutbildningen och gå vidare med att ta fram en ny metod för planering på taktisk nivå fick han läsa in en fil kand-examen i psykologi på tre terminer.

– Det var något av det tuffaste jag gjort faktiskt. Sista terminen gick jag två kurser på helfart samtidigt som jag jobbade halvtid som projektledare i Försvarsmakten.

Ny metod för planering under tidspress

Men det gick vägen och Peter Thunholm påbörjade forskarutbildningen 1998. Han disputerade 2003 med en avhandling som kom att ligga till grund för Försvarsmaktens nya planeringsmetodik.

– Försvarsmakten använder i dag den här nya metodiken – planering under tidspress – på förbandsnivå inom armén, marinen och flygvapnet.

Att yrkesverksamma börjar fundera över problem de stöter på i verksamheten och hittar nya lösningar ökar legitimiteten för de föreslagna åtgärderna, menar Peter Thunholm.

– Det är större chans att det resulterar i något som organisationen uppfattar som användbart då, säger han.

Efter avhandlingen gick han vidare med att titta på hur staber och chefer jobbar tillsammans för att leda i befintliga hierarkiska modeller. Han samarbetade under många år med forskargrupper i Singapore.

– I början av 2000-talet var Singapore en så kallad önskvärd samarbetspartner av regeringen, bland annat eftersom de köpt mycket militär utrustning från Sverige. Som små stater med geografisk närhet till stormakter finns det många likheter mellan oss och det har varit ett intressant samarbete.

Doktrinutveckling och markstridstaktik

Ett annat forskningsområde handlar om doktriner och doktrinutveckling. Här har Peter Thunholm tagit fram en modell för svensk doktrinutveckling som är baserad på internationell forskning om hur länder som har mer krigserfarenhet än oss arbetar med dessa frågor. Modellen blev antagen av Försvarsmaktens högkvarter som numera använder mycket av den i sin verksamhet.

– Det visade sig att de skulle göra om sin process för doktrinutveckling precis när jag lämnade in slutrapporten efter ett treårigt projekt, så den kom väldigt väl till pass.

I dag rör sig Peter Thunholms forskning mer mot frågor som undersöker markstridstaktik. Han har precis publicerat en artikel tillsammans med doktoranden Lars Henåker som handlar om praktiska teorier för hur man vinner i strid trots att man är svagare än sin motståndare. Forskningen är anpassad till tänkta svenska förhållanden, och en drivkraft är fortfarande att försöka förbättra Försvarsmaktens verksamhet.

– Att forska om något som är användbart väger tungt tycker jag.

Vill se fler officerare på forskarutbildningen

En annan drivkraft är att locka fler officerare till forskarutbildningen.

– Jag var ansvarig för att beskriva ämnet krigsvetenskap så att vi kunde få examenstillstånd på forskarnivå 2016, och jag har varit med i processen för rekrytering av doktorander sedan 2011. Även i dag tycker jag att det är det absolut viktigaste jag gör.

Hur får man officerare att välja forskarbanan?

– En viktig aspekt är att hitta de som tycker om att skriva och är bra på det. Sedan några år tillbaka har vi uppsatskurser på den högre officersutbildningen, och vi brukar kontakta de som är duktiga på att skriva för att föreslå att de söker forskarutbildningen. Ibland är det några som nappar, och de brukar ofta stå sig väl i konkurrensen med de civila studenterna.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Professor i krigsvetenskap

Aktuell med: Artikeln enligt ovan: Exploring military victory in battle: a qualitative study on contemporary tactics. Defence Studies, 2020, Vol 20 Issue 2, p.163-181.

När jag är ledig: Tränar jag gärna.

Senast lästa bok: Den färglöse herr Tazaki av Haruki Murakami.

Dold talang: Sjunger Taube och Bellman vid valda tillfällen.

Jag diskuterar gärna: Samhällsutvecklingsfrågor.

Min drivkraft som forskare: Att göra något som kan bli praktiskt användbart.

Dela: