Med politik och relationer i fokus

Jenny Madestam forskar om ledarskap inom den offentliga sfären och i politiken, ett ämne som är särskilt relevant hösten 2021 med tanke på Socialdemokraternas partiledarbyte och turerna kring statsministeromröstningen i riksdagen. Hon syns därför ofta som politisk kommentator i media och brinner för kunskapsspridning och forskningskommunikation.

– Jag sökte mig till Försvarshögskolan eftersom jag inte tidigare varit på en institution som fokuserat enbart på ledarskap. Att få vara med och bygga upp en forskarmiljö inom ämnet är en annan aspekt som känns väldigt spännande, säger Jenny Madestam.

Hon påbörjade sin anställning vid Försvarshögskolan våren 2021 och kommer närmast från avdelningen för offentlig förvaltning vid Södertörns högskola där hon forskat och undervisat sedan 2015.

– Jag har en bakgrund som statsvetare och brukar säga att jag är född och uppvuxen på statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, där jag doktorerade 2009 med en avhandling om partiledaridealet i Socialdemokraterna och Folkpartiet.

Intresse för människor och relationer

Var kommer ditt intresse för ledarskap och politik ifrån?

– Jag har alltid varit intresserad av människor och relationer, och skulle nog lika gärna ha kunnat bli psykolog. Sedan är jag också galet intresserad av politik, så forskningen har styrts mot människan i politiken och det offentliga.

Jenny Madestam har också med sig engagemanget hemifrån, där det ofta diskuterades politik vid köksbordet.

– Min mamma var socialarbetare och vigde hela sitt liv åt det, vilket nog har fött mitt intresse för människor. Båda mina föräldrar är också politiskt intresserade och var även lite politiskt aktiva under min uppväxt.

Med sin kunskap om ledarskap inom offentlig förvaltning och i politiken hoppas hon kunna bidra med andra perspektiv på vad ledarskap är och vad som har betydelse för ledarskapet.

– Att känna till hur det fungerar inom det offentliga och i politiken är essentiellt, inte minst för att man ska förstå Försvarsmakten, som ju också är en politiskt styrd organisation. Därmed blir kunskapen om den politiska sfären viktig att föra in, och det är bland annat där jag kan vara med och bidra.

Professionsanknytning och tvärvetenskapligt arbetssätt

Försvarshögskolans professionsförankring och tvärvetenskapliga miljö var också något som lockade. Hon har tidigare undervisat vid polisutbildningen på Södertörns högskola, och den erfarenheten gjorde henne ännu mer nyfiken på Försvarshögskolan.

– För att forskningen ska bli relevant behöver den kopplas till verkligheten. Och att då mötas på ett lärosäte – professionen och akademin – det är då det blir som bäst.

Idén till ett av hennes pågående forskningsprojekt föddes just i samband med undervisningen vid polisutbildningen. Hon undersöker om och i så fall hur polisstudenters attityder till mångfald förändras under utbildningens gång.

– Den handlar både om vad utbildningen gör med studenterna och hur man som student påverkas av sina studiekamrater.

Det är en långsiktig studie som finansieras av Vetenskapsrådet, där det är några datainsamlingar kvar innan resultaten kan sammanfattas.

Maktens kvinnor

Ett annat pågående projekt som går in i slutfasen nu under hösten är en populärvetenskaplig bok om kvinnor som är eller har varit partiledare i Sverige.

– Att skriva den här boken har varit ett drömprojekt ända sedan doktorandtiden. Jag har ju sett att det är skillnader i hur män och kvinnor i politiken upplever sina uppdrag, men också i hur de bemöts och skildras. Jag har velat få fram kvinnornas egna berättelser om det här, och resultatet är den här boken som kommer ut i vår.

Boken är intervjubaserad och omfattar alla kvinnor som är eller har varit partiledare i Sverige.

– Karin Söder är den enda som inte lever längre, men henne intervjuade jag redan 2001 med anledning av mitt avhandlingsprojekt. Och jag har precis fått en intervjutid med Magdalena Andersson, så henne ska jag klämma in på slutet.

Folkbildning och forskningskommunikation

På frågan om vad som driver henne som forskare lyfter hon sitt engagemang för kunskapsspridning och forskningskommunikation.

– Dels är jag extremt nyfiken som person, det är väl i princip alla forskare eftersom man jobbar med att ställa frågor. Men jag brinner också för att allmänheten ska få ta del av det vi jobbar med. Vissa menar att det här inte är något som akademiker ska hålla på med, men att sprida våra kunskaper till det omgivande samhället ser jag som väldigt viktig.

Jenny Madestam syns ofta som politisk expertkommentator i media och tackar ofta ja till att berätta om sin forskning i olika sammanhang utanför akademin. Den här hösten har därför varit särskilt hektisk med tanke på det politiska läget.

– Jag vill inte att mina resultat bara ska synas i en smal tidskrift som ett fåtal människor bryr sig om, utan att den här kunskapen ska komma tillbaka till allmänheten. Det är viktigt att vi berättar vad vi gör, men vi har också någon slags skyldighet att göra det eftersom det är skattepengar som finansierar vår verksamhet. Det kan låta lite pretentiöst, men jag ser den här rollen som folkbildare som jätteviktig för oss akademiker.