Sveriges och Finlands väg till Natomedlemskap

I boken NATO’s Northern Enlargement – Finland and Sweden’s Path to Membership undersöker Magnus Christiansson och Tuomas Forsberg Sveriges och Finlands Natoprocesser samt vad medlemskapen innebär för alliansen.

– Finland och Sveriges resa in i Nato präglades av paradoxer. Det var traditionellt Nato-skeptiska socialdemokratiska partier som ledde processerna i de båda länderna, och även om de initierats av rationella säkerhetsskäl så påverkades de av känslomässiga faktorer, säger Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, som skrivit boken tillsammans med Tuomas Forsberg, professor i internationella relationer vid Tampere universitet i Tammerfors, Finland.

Forskningsläget kring Natos utvidgning

Boken redogör för forskningsläget kring Natos utvidgning och innehåller empiriska kapitel om Finland och Sveriges väg till Nato, vad medlemskapet innebär för länderna samt vad den nya nordflanken betyder för alliansen som helhet.

– Vi ville helt enkelt ha en någorlunda komplett bok om ett viktigt strategiskt skifte i spåren av kriget i Ukraina, säger Magnus Christiansson.

Kontinuitet och förändring i nordisk säkerhet

De finländska och svenska medlemskapen representerar både kontinuitet och förändring.

– Det var en stor omställning att slutgiltigt ta farväl av neutralitet och finlandisering, men det var också helt i linje med den säkerhetspolitiska utvecklingen sedan åtminstone 1994, säger Magnus Christiansson.

Från alliansperspektivet fanns också paradoxer. Ansökarländerna initierade processen på grund av nationell säkerhet, men utvidgningen bekräftade en grundläggande liberal princip i det transatlantiska säkerhetssystemet. Processen var även både snabb och långsam. Snabb i jämförelse med andra utvidgningar, men långsam sedd mot bakgrund av säkerhetsläget.

– Konsekvenserna är också paradoxala. Ratificeringsprocessen var bra eftersom det fanns stor enighet inom alliansen, men dålig eftersom enskilda länder använde den för sina egna strategiska syften, säger Magnus Christiansson.

Stabilitet och spänningar på den nya nordflanken

För Ryssland var utvidgningen både en missräkning och samtidigt ett förväntat drag: både en signifikant förändring av det strategiska läget i norr och något som räknats in kalkylen sedan tidigare.

– Även fast mycket fortsatt kan hända på den nya nordflanken, representerar Finland och Sverige i Nato både stabilisering och ökade spänningar. Det finns fortsatt risker för konfrontation och incidenter, men inom en mer förutsägbar ram, menar Magnus Christiansson.

– Den kanske största och ironiska paradoxen är att Norden kan komma att enas under stjärnbanéret, samtidigt som Finland och Sverige blev medlemmar just som USA utmanade den transatlantiska länken i grunden, fortsätter han.

För studenter, forskare och intresserad allmänhet

Boken riktar sig både till studenter, forskare och en intresserad allmänhet som vill förstå Finlands och Sveriges Natomedlemskap i jämförelse med tidigare utvidgningar.

– Boken ger också en inblick i det utrikespolitiska beslutsfattandet i Finland, Sverige och Nato under 2022–2024 och analyserar vilka konsekvenserna blivit för säkerheten i norra Europa, säger Magnus Christiansson.