Att förstå krig bortom slagfältet

I över 20 år har Victoria Basham forskat om hur samhällen förbereder sig för krig och hur människor lever med och tolkar dessa förberedelser i sin vardag. Hennes forskning rör sig bortom strategi och doktrin och riktar i stället blicken mot erfarenheter, identitet och mening.

– Jag har alltid varit intresserad av hur krig förstås, inte bara av stater eller militärer, utan av människor som lever med dess konsekvenser, säger Victoria Basham, professor i internationella relationer vid Cardiff University och innehavare av Kerstin Hesselgrens gästprofessur 2026 vid Försvarshögskolan.

I sin forskning analyserar Victoria Basham hur militärer, stater och samhällen förbereder sig för krig och hur dessa processer påverkas av sociala identiteter som ras, klass, kön och sexualitet. Redan tidigt i karriären, under sina doktorandstudier i början av 2000-talet, tillbringade hon långa perioder på militärbaser.

– Jag intervjuade, observerade och hängde helt enkelt med soldater, sjömän, Royal Marines samt män och kvinnor i flygvapnet, berättar hon.

För Basham var närvaron i de militära miljöerna avgörande.

– Jag fördjupade mig i militära sammanhang så mycket som en civil forskare kan. Det var det enda sättet att verkligen förstå hur den militära kulturen fungerar inifrån.

Ibland ledde fältarbetet till oväntade erfarenheter.

– Jag lärde mig en gång hur man tar sig ur ett minfält. Det är en färdighet jag hoppas att jag aldrig behöver använda igen, säger hon.

Hur reformer formar militär kultur

Victoria Bashams fältarbete sammanföll med en tid av stora förändringar inom den brittiska försvarsmakten. Under den här perioden avvecklades renodlade kvinnoförband, förbudet mot att icke-heterosexuella fick tjänstgöra togs bort och nya satsningar gjordes för att rekrytera och behålla personal med etnisk minoritetsbakgrund. Hennes forskning fokuserade på hur dessa reformer påverkade den militära kulturen och vardagslivet för de som tjänstgjorde.

– Det här var inte abstrakta policybeslut. De fick konkreta konsekvenser för hur människor levde, arbetade och förstod sig själva inom den brittiska försvarsmakten, säger hon.

Arbetet gav också bredare insikter i hur militär personal ser på krig och hur de väpnade styrkorna relaterar till samhället i stort. På senare år har hon även intresserat sig för hur allmänheten uppfattar krig, militär verksamhet och andra former av våld, som terrorism och katastrofer.

Familjehistorien väckte forskningsintresset

Intresset för krig och konflikter har också personliga rötter. Under uppväxten var krig ständigt närvarande, men på avstånd. Hennes mor arbetade inom äldreomsorgen, och många av dem hon tog hand om hade upplevt andra världskriget.

– De berättade om strider, flykt, ransonering och livet på hemmaplan. Som barn tyckte jag att de berättelserna var fascinerande. Krig kändes både långt borta och väldigt nära på samma gång, säger Basham.

Även familjens egen historia präglades av konflikt. Hennes mormor växte upp i Ardoyne i Belfast men lämnade staden i början av 1950-talet för att komma undan de alltmer fientliga förhållandena mellan katoliker och protestanter. Ardoyne blev senare ett av de mest våldsdrabbade områdena under The Troubles.

– I min familj betydde den långa konflikten på Nordirland att varken politik eller religion diskuterades vid middagsbordet. Det gjorde nog att jag ville förstå ännu mer, säger hon.

En annan viktig koppling till familjehistorien var berättelsen om hennes gammelfaster Sarah, som fängslades i två månader på 1960-talet efter att ha deltagit i en sittstrejk mot kärnvapen med Committee of 100, en central organisation i den brittiska fredsrörelsens historia. Victoria Basham forskar nu om organisationen inom ramen för ett kommande bokprojekt.

I sin forskning arbetar Basham främst med kvalitativa metoder. Hon kombinerar intervjuer, fokusgrupper och långvarig observation med arkivstudier och analys av sociala medier och offentliga berättelser.

– Jag använder de metoder som hjälper mig att skapa den mest fullständiga bilden möjligt. Det är människors egna tolkningar och erfarenheter som intresserar mig, säger hon.

Från första studenten i familjen till professor

Hennes väg in i akademin började tidigt. Hon trivdes i skolan och blev den första i sin familj att börja på universitetet. Där väcktes intresset för forskning på allvar, med stöd av en engagerad lärare som uppmuntrade henne att söka forskarutbildningen.

– Jag älskade både forskningen och undervisningen. Efter det kunde jag inte tänka mig ett annat yrkesval än den akademiska banan.

Efter doktorsexamen följde en postdoktorstjänst som tog henne till York University i Toronto och University of Bristol. 2009 fick hon sin första lektorstjänst vid University of Exeter, 2016 flyttade hon till Cardiff University där hon befordrades till professor 2021.

På frågan om vad hon hoppas uppnå som forskare på lite längre sikt betonar hon forskningen som resultatet av ett gemensamt arbete.

– För att förstå något så komplext som krig och våld behöver vi många perspektiv och mycket empiri. Jag hoppas kunna bidra med något värdefullt till den helheten.

Hon engagerar sig också aktivt i att stödja andras forskning, bland annat genom undervisning, mentorskap, redaktionellt arbete och som vice ordförande i British International Studies Association.

Stärka samarbeten med forskare i Sverige

Som innehavare av Kerstin Hesselgrens gästprofessor 2026 vill Basham bygga långsiktiga samarbeten med forskare i Sverige och stärka den forskning som redan bedrivs vid Försvarshögskolan.

– Jag hoppas kunna utveckla gemensamma forskningsprojekt, samförfatta artiklar och arbeta nära forskare tidigt i karriären, säger hon.

Hon kommer också att flytta den vetenskapliga tidskriften Critical Military Studies, som hon varit med och grundat och i dag är redaktör för, till Försvarshögskolan.

– Här finns ledande forskare som gör oerhört viktigt arbete om hur militär makt och konflikt formar vår värld.

Hon ser också gästprofessuren som ett tillfälle för eftertanke.

– Jag ser verkligen fram emot att fördjupa mig i Kerstin Hesselgrens arbete och att reflektera över hur hennes insatser för internationella frågor och fred kan inspirera mitt eget fortsatta arbete.