Sök
  • Start
  • Känslostyrda argument driver den svenska Natodebatten
Porträtt av Linus Hagström utanför Försvarshögskolan.

Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Känslostyrda argument driver den svenska Natodebatten

En analys av den svenska Natodebatten visar att debattklimatet i hög grad präglas av känslomässig identitetspolitik. Personangrepp är också vanligt förekommande, framför allt mot Natomotståndare.
– Vilka som utsätts för flest personangrepp i en fråga kan ge en fingervisning om hur den dominerande åsiktskorridoren är konstruerad och vad som ses som den mest politiskt korrekta åsikten. Min forskning kan därmed bidra till att förklara varför antalet svenskar som är positiva till Nato ökade 2014–2018, säger Linus Hagström.

I en ny artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cooperation and Conflict analyserar Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, det svenska debattklimatet i Natofrågan under åren 2014–2018. Materialet omfattar 354 ledartexter och debattartiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, 1 408 inlägg på Twitter med fokus på en grupp Natodebattörer, samt intervjuer med debattörer på båda sidor. 65 procent av de analyserade artiklarna under perioden talar för ett svensk Natomedlemskap medan 35 procent argumenterar emot.

Motståndare till ett svenskt medlemskap i Nato uttrycker som regel stolthet över svensk alliansfrihet, rädsla för stormaktspolitik (inklusive Ryssland) och skam över att Sverige närmat sig Nato. Förespråkare formulerar omvänt stolthet över att Sverige är medlem i EU, rädsla för Ryssland och skam över att Sverige inte tillräckligt bejakar sin lojalitet med Västblocket genom ett Natomedlemskap.

– Min forskning visar att tendensen att driva emotionellt styrd identitetspolitik är stark på båda sidor. Det är kanske ofrånkomligt eftersom det är svårt att tala om politik utan ta ställning till vad som är bra eller dåligt, och klargöra vilka som är med oss respektive emot oss, säger Linus Hagström.

Natomotståndare mest utsatta

I debatten är det också ett påtagligt fokus på andra debattörer och deras tillkortakommanden. Det är särskilt vanligt att Natomotståndare förlöjligas och misstänkliggörs. På Twitter handlar debatten nästan inte alls om sakfrågan utan utgörs huvudsakligen av personangrepp på meningsmotståndare. Natomotståndare är återigen mest utsatta och blir föremål för tio gånger fler negativa inlägg än Natoförespråkare. Antalet positiva inlägg är däremot närmast jämnstort.

– Jag drar slutsatsen att den här typen av tillmälen är en del av det som bygger åsiktskorridorer och polariserar debatter, säger Linus Hagström.

I intervjuerna berättar framförallt Natomotståndare om hur obehagligt det kan vara att delta i svensk säkerhetspolitisk debatt. De utsätts inte bara för negativa tillmälen, utan det förekommer också direkta hot och sociala sanktioner.

– Vilka som utsätts för flest personangrepp i frågan kan ge en fingervisning om hur den dominerande åsiktskorridoren för närvarande är konstruerad och vad som ses som den mest politisk korrekta åsikten. Min forskning kan därmed bidra till att förklara varför antalet svenskar som är positiva till Nato ökade 2014–2018, säger Linus Hagström.

Han menar att det ibland sätts likhetstecken mellan ett bristfälligt svenskt debattklimat och utländska påverkansförsök.

– Utan att förminska risken för sådana problem visar min forskning på faran med det polariserade debattklimat som vi svenskar skapar helt på egen hand, och som utländska aktörer dessutom kan exploatera. Vi gör det genom att behandla politisk oenighet som uttryck för debattörernas bristande intelligens och ibland onda avsikter. Om vi måste kritisera andra människor och deras uppfattningar, låt oss istället göra det med generositet, empati och nyansrikedom.

Josefin Svensson

Publikation

Disciplinary Power: Text and Body, Sweden and the NATO Debate”, Cooperation and Conflict.

Bakgrund

Linus Hagströms intresse för det svenska debattklimatet väcktes för några år sedan när han och en kollega argumenterade emot ett svenskt Natomedlemskap på DN Debatt (DN 9/6 2015). I en essä i tidskriften Life Writing har han reflekterat över att så stor del av den efterföljande debatten handlade om honom personligen.

Läs mer om debatten

Becoming a Traitor”, i tidskriften Life Writing.

Professorn som kom in i kylan.

Dela:
Publicerad 2020-10-22 Uppdaterad 2020-10-30