Ondsint informationspåverkan som kognitivt hot

Projektet fokuserar på ondsint informationspåverkan (malign information influence), som ofta innehåller ren desinformation. Det grundar sig i gedigen kunskap inom området som byggts upp under många års forskning om hot i informationsmiljön. Projektet är relevant för kognitiv krigföring.

Projektet ska generera kunskap inom de två huvudsakliga spåren hot, skadeverkningar och motåtgärder. Spåren är tätt förknippade med varandra. För att kunna förutse skadeverkningar och utforma lösningar krävs forskning om hotet och dess karaktär.

• Forskningen om problem analyserar ondsint informationspåverkan i form av budskap som sprids via narrativ av antagonistiska aktörer för att vilseleda och på andra vis åsamka skada och få maktövertag. Ett fokus är hur antagonistiska aktörer konstruerar och skräddarsyr budskap för att påverka och orsaka skada i förhållande till olika publiker, från stater och regioner, till grupper och individer.
• Forskningen om skadeverkningar fokuserar särskilt på kognition. Forskningen undersöker i vilken utsträckning, hur och varför de potentiella skador som identifieras inom forskningen om hot faktiskt uppstår. Här bedrivs forskning om effekter, exempelvis underminering av tillit för försvarsmakter och politiker, ökad polarisering och vilseledning i enskilda sakfrågor. En central fråga är mekanismer som gör olika individer, grupper eller stater mer eller mindre mottagliga för skadliga budskap.
• Forskningen om motåtgärder utforskar hur motståndskraft mot ondsint informationspåverkan effektivt kan stärkas i Sverige och allierade stater.

Metoder som används för datainsamling sträcker sig från kvalitativa (främst narrativanalyser, djupintervjuer och fokusgrupper) till kvantitativa (främst experimentstudier och surveys). I vissa projekt tillämpas ”mixed methods”.

Projektet har följande övergripande, breda, frågeställningar:

• Vilka slags skadliga budskap sprids i den globala digitala sfären?
• Hur är de konstruerade och skräddarsydda för att vinna gehör?
• Vilka effekter genereras bland olika publiker?
• Hur kan skadeverkningarna minimeras genom effektiva motåtgärder?