Oövervinnlig cybervilseledning
Internationellt används sedan flera år AI-baserade beslutsstöd för att planera ett vilseledande, optimalt oförutsägbart uppträdande inom bland annat kustbevakning, infrastrukturförsvar, polisiär verksamhet och naturskydd.
Beslutsstöden räknas som en av de senaste årens mest praktiskt framgångsrika tillämpningarna av AI. Algoritmerna hör till en gren av algoritmisk spelteori som handlar om vikten av att med hjälp av vilseledning göra sig oförutsägbar i en konfliktsituation, vilket kan ses som en grundläggande generell förmåga som det är viktigt att kunna bemästra vid konflikt generellt och cyberkonflikt i synnerhet.
Olika konflikter kräver olika slags oförutsägbarhet
Olika konfliktsituationer kräver olika typer av vilseledning och oförutsägbarhet, och därmed krävs olika typer av slumpmässighet. Vid strid mellan likvärdiga aktörer, t.ex. vid klassisk kurvstrid mellan jaktflygplan eller vid strid mellan likvärdiga stater, har aktörerna ungefär samma möjligheter och utgångspunkter för sitt agerande. Vid dessa situationer kommer de spelteoretiska tärningarna att se ungefär likadana ut för de ingående aktörerna. I de allra flesta fallen präglas dock en konfliktsituation av att den på det ena eller andra sättet är asymmetrisk. Ett exempel på sådan asymmetri kan handla om enkelt styrkeöverläge, där den ena parten kan dra nytta av sin styrka, medan den andra behöver spela mer säkert. Ett annat exempel på en asymmetrisk situation handlar om klassiskt cyberförsvar: angriparen har möjlighet att i stunden skanna av it-nätverk och nyttja olika sårbarheter, medan försvararen behöver investera i och organisera sitt it-nätverk så att det över tid uppvisar oförutsägbarhet genom slumpvis utplacering av honungsfällor som lockar till sig angripare, slumpvisa stickprovskontroller av datoranvändare med mera.
Oförutsägbarhet som fördel mot cyberhot
Projektet syftar till att på djupet studera ett axplock cyberrelaterade tillämpningar av konfliktkaraktär där systematisk oförutsägbarhet utgör nyckeln till framgång. Målet är att ge Sverige en asymmetrisk fördel att kunna hantera vitt skilda typer av cyberhot som skiljer sig exempelvis i termer av symmetri/asymmetri, incitamentsstruktur med mera.
Ansvarig institution
Institutionen för försvarssystem