Sök
  • Start
  • Det fredliga könet

Annick Wibben, Anna Lindh-professor i genus, fred och säkerhet.

Det fredliga könet

Professor Annick Wibben har utnämnts till Sveriges och Försvarshögskolans första Anna Lindh-professor i genus, fred och säkerhet. I sin roll som lärare och forskare hoppas hon kunna vara en del i utvecklingen och implementeringen av feministiska perspektiv i freds- och försvarspolitiksfrågor.

Genusforskning inom militär- och säkerhetsstudier har inte sällan hamnat i skottlinjen. I sitt installationsanförande radar Wibben upp exempel på tillfällen i närtid då genusforskning utsatts för såväl externa hot som förfördelning inom akademin. Bara så sent som 2018 utsattes Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet för ett bombhot. Även inom forskningsvärlden har fältet fått utstå kritik som inte sällan består i att mer traditionell, positivistisk forskning skulle vara objektiv och opolitisk – något som Wibben motsätter sig då hon menar att all forskning i grund och botten är politisk. Det är dock inte första gången Annick Wibben befinner sig i fältets frontlinje.

Med utbildning i Tyskland, Finland och Wales, har Wibben spelat en betydande roll i utvecklingen av fältet för feministiska säkerhetsstudier under det senaste decenniet. Hon har medverkat till att bygga upp ett forskningsnätverk med inriktning på frågor kring säkerhet, fred och krig och mer därtill från ett feministiskt perspektiv. Hennes första bok Feminist Security Studies: A Narrative Approach (Routledge 2011), har kommit att bli en nyckeltext inom fältet. Hon har också varit involverad i skapandet av ett nytt forskningsnätverk – Feminist Peace Research Network – och bidrar regelbundet till debatter i militära studier och feministisk utrikespolitik.

Kritiska feministiska studier innefattar en djupdykning i hur genus präglar alla interaktioner i samhället. Vilken typ av frågor som kan komma att ställas, och vem som kan tänkas ställa dem är kontextuellt beroende. Wibben menar att vissa frågor omgärdas av en tystnad som inte går att ta på, medan andra i värsta fall kan äventyra människors liv och uppehälle. Feministiska forskare lägger mycket fokus på de etiska konsekvenser deras forskning för med sig, och är måna om att utveckla metoder och politiska teorier som tar dessa frågor i beaktande.

Ett pedagogiskt skifte

Wibben anser sig först och främst vara en utbildare, och hennes forskning och undervisning präglar varandra. Hon beskrev nyligen att hon såg ett behov av att förändra sättet hon undervisat kursen The Politics of War and Peace på University of San Francisco, efter att hennes studenter verkade oförmögna att ens föreställa sig att långvarig fred, eller ett samhälle fritt från vapen, kunde vara möjligt.

Mot slutet av en termin minns hon att hon frågade sina studenter hur fred kunde uppnås, ’och studenterna svarade, ”vi kan inte nå fred”, bara för att jag hade pepprat dem med krig och våld vecka efter vecka’, säger hon om sin upplevelse i Kalifornien, där hon varit professor i politik och internationella studier de senaste 14 åren.

Efter det bestämde hon sig för att ställa kursen på ända. ’Nu börjar jag med fred och låter dem skapa en utopi och så pratar vi om hur fred skulle kunna se ut’. Efter att ha utforskat dessa idéer är studenterna mer benägna att ifrågasätta traditionella studier i strategi och krig, med input som, ’Det där låter ju inte vettigt, hur ska vi kunna lösa konflikter på det här sättet?’ ’Det är verkligen fascinerande,’ säger Wibben.

Annick Wibben under sitt installationsanförande på Försvarshögskolan.

Det här skiftet i pedagogik är märkbart även i feministiska fredsstudier, ett växande fält som Wibben och hennes kollegor är i färd med att återuppliva. Feministiska forskare lägger särskild vikt vid det vardagliga. Det kvinnor – och män – gör och hur det formar och formas av förståelse kring vem som är fredlig och vad säkerhet egentligen innebär. Medan vissa feministiska forskare länge ifrågasatt kvinnors alltför förenklade roll som ”det fredliga könet”, och allmänt vedertagna association till fred, har denna mytiska association nu blivit helt avskriven. Det är dock en seglivad tanke som alltjämt lever vidare inom vissa aktivist- och politikerkretsar.

Samtidigt finns det, som Wibben pekade på i sin installationsföreläsning på Försvarshögskolan, ’många kvinnor som slåss för fred’. ’Notera att jag sa ”slåss”,’ fortsätter hon. ’Det finns kvinnor som är fredsmäklare, och kvinnor som spelat den rollen historiskt i familjer, … men man har också kunnat visa på kopplingar mellan moderskap och aggression; kvinnligt stöd för nationalistiska ideal och militära idéer.’ Att reducera kvinnor, och män för den delen, till enbart en roll eller ett perspektiv ’begränsar vår förståelse för fred och säkerhet’, menar Wibben.

Kvinnor behöver absolut medverka vid fredssamtal och i konflikt- och krigstider, menar Wibben. Som utrikesminister Margot Wallström noterade i sin introduktion och efterföljande diskussion under installationen, så spelade kvinnor en avgörande roll i de colombianska fredssamtalen som ledde fram till en överenskommelse år 2016. Kvinnoorganisationer drev på för att vara med vid fredsmäklandet för att på så sätt få med ett genusperspektiv. Kvinnor fäster dock även ofta vikt vid andra frågor såsom de miljöaspekter som krig och konflikt för med sig, och hur dessa påverkar jordbruk – något som ofta anses vara ”kvinnogöra”.

’En sak att komma ihåg är att mycket politik utspelar sig i vardagen,’ säger Wibben, inte enbart vid förhandlingsborden och på slagfältet. Kvinnor bidrar med olika perspektiv som ofta präglas av deras dagliga upplevelser, vilka kan skilja sig ganska dramatiskt från de som traditionellt sett tas upp under fredssamtal.

En annan infallsvinkel

Även om Wibben alltid varit intresserad av genus och kvinnors rättigheter, har hon inte alltid varit en krigsforskare. Som student vid en tvåspråkig fransk-tysk skola i Västtyskland innan Berlinmurens fall, utvecklade hon ett intresse för utrikespolitik och övervägde en diplomatkarriär. På 1980-talet omfattades världspolitiken av antikärnvapenrörelsen; gränsöverskridande aktivism mot Apartheid i Sydafrika, och solidaritet med latinamerikaner som levde i diktaturer. Alla dessa frågor bidrog till att forma Wibbens åsikter som ung person.

Efter att hon läst till en examen i ekonomi vid Hamburgs universitet, påbörjade hon en master i internationella relationer och europeiska studier vid Tamperes universitet i Finland. Detta följdes av en doktorsexamen i internationell politik vid University of Wales i Aberystwyth, där hon var en av de enda studenterna som hade med feministiska perspektiv i sin forskning kring säkerhet. Hon flyttade till USA som forskare på bl.a. Watson Institute for International Studies vid Brown University innan hon tackade ja till en fast tjänst vid University of San Francisco, där hon har varit föreståndare för Peace and Justice Studies och de internationella programmen, och fram till nyligen ordförande för The Department of Politics.

Hennes nuvarande forskningsprojekt fokuserar på den amerikanska militären, med särskilt fokus på intersektionella perspektiv. Fram till 2013 var kvinnor i amerikanska armén portade från att delta i aktiv strid. Wibben menar att ’när vi talar om hävandet av stridsförbudet, måste vi även ifrågasätta vad ”strid” har haft för betydelse och hur de definitionerna har skiftat, för kvinnor har otvivelaktigt gjort militär tjänstgöring i amerikanska krigszoner sedan begynnelsen av landets historia’.

År 2015 upphävdes det som kallas ”1994 Direct Combat Definition and Assignment Rule”, vilket tillgängliggjorde de sista militära positionerna som dittills varit stängda för kvinnor. Vad var det som hände som gjorde denna förändring möjlig? Vad säger det om den amerikanska militären och samhället när vi nu låter dem strida?

Den amerikanska militären har bistått Wibben med forskningsmaterial under flera år. Det är en enorm organisation med många komplexa förgreningar och interaktioner kring bl.a. anslag och politik. I och med flytten till Försvarshögskolan planerar Wibben att växla tyngden från undervisning till forskning, vilket kommer inkludera ett projekt om sexuellt våld i den amerikanska militären och om hur kvinnliga amerikanska militärer bearbetar sina upplevelser.

De senaste åren har amerikanska politiker som kongressledamöterna Jackie Speier och Kristen Gillibrand belyst detta. I takt med att frågan lyfts, har fler och fler kvinnor i det militära trätt fram och anmält trakasserier, våldtäkter och andra former av sexuellt våld – och det gäller även män. Wibben påpekar att även om procentsatsen kvinnor som anmäler och är utsatta för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp är högre, så är det totala antalet män som är direkt drabbade av sexuella övergrepp större, eftersom det helt enkelt finns fler män i det militära.

Vägen framåt

Som Anna Lindh-professor i genus, fred och säkerhet, har Wibben nu en möjlighet att bidra med ett feministiskt perspektiv på säkerhets- och utrikespolitiska frågor vid en militärt förankrad institution. ’När hör du någonsin talas om en feministforskare vid en försvarshögskola?’ säger Wibben.

Skapandet av denna unika tjänst tog sin början under ett samtal mellan Robert Egnell, nuvarande rektor och dåvarande chef för institutionen för säkerhet, strategi, and ledarskap och utrikesminister Margot Wallström. Under samtalet diskuterades det bästa sättet att främja forskning kring genus, fred och säkerhet. I sitt inledningsanförande nämnde Margot Wallström, som har främjat en feministisk utrikespolitik, att jämställdhet inte enbart är en kvinnofråga, utan en viktig faktor i både fredssamtal och försvarspolitik.

Wibben kommer att få en flygande start som handledare åt en nyligen antagen doktorand, och kommer återigen att ansluta sig till en stark forskningsgemenskap bestående av feministiska forskare i den nordiska regionen. Medan hon bygger ett forskningskluster i genus, fred och säkerhet, säger hon att hon är nyfiken på det kommande utbytet och samspelet med beslutsfattare, samhällsaktörer, aktivister och akademiker. Hon säger dock att hon även ser det som sin uppgift som akademiker att driva oss alla till att tänka djupare och fundera på vilket ansvar vi har var och en.

Titta på Annick Wibbens installationsföreläsning

Dela: